tag:blogger.com,1999:blog-30667956336219277992024-03-14T15:53:37.575+01:00Under ytanNärmare rörelsernaLasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.comBlogger76125tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-59115555071298726172009-06-23T09:04:00.007+02:002009-06-23T10:38:44.854+02:00TT och Vattenfall vilselederDet känns nödvändigt att lägga sig till med dårens berömda envishet.<br /><br />I dag läser jag ett TT-telegram i <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/ekonomi/vattenfallchefen-tror-ej-pa-saharael-1.896067">Dagens Nyheter</a> och <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3103225.svd">Svenska Dagbladet</a> där Vattenfalls VD Lars Josefsson intervjuas. Reportern och Josefsson tycks vara överens om att regeringen i vintras sa ja till kärnkraften och att en kärnkraftutbyggnad därmed skulle vara tillåten i Sverige. Antingen vet de inte att det är riksdagens sak att besluta om saken eller så tycker de att riksdagen är ett ointressant transportkompani - tankar som moderaten <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/riksdagen-har-blivit-maktlos-1.871210">Ann Mari Pålsson uttryckte</a> när hon för kort tid sedan lämnade riksdagen och som också oroar de centerpartistiska kärnkraftmotståndarna Solveig Ternström och Eva Selin Lindgren. På deras gemensamma blogg <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://olydiga.blogspot.com/2009/05/det-ar-fler-ledamoter-som-tvekar-om.html">skriver</a><a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://olydiga.blogspot.com/2009/05/det-ar-fler-ledamoter-som-tvekar-om.html"> Eva Selin</a> under rubriken "Det är fler ledamöter som tvekar om demokratin i riksdagen".<br /><br />TT-telegrammet fick mig att än en gång försöka förklara vad som hände och inte hände i riksdagen i förra veckan när regeringens energiproposition behandlades. Det blev alltså följande brev till TT:<br /><blockquote>Hej!<br /><br />I ett TT-telegram, publicerat i bl a DN och SvD idag, sägs det att "regeringen i vintras sade ja till att bygga nya kärnkraft".<br /><br />Detta bidrar tyvärr till att öka förvirringen och okunskapen beräffande en eventuell svensk kärnkraftutbyggnad.<br /><br />För det första är det riksdagen, inte regeringen, som kan säga ja till till nya kärnkraftverk.<br /><br />För det andra har regeringen ännu inte föreslagit riksdagen att säga ja. I den stora energiproposition som behandlades i riksdagen i förra veckan meddelade regeringen att frågan om att avskaffa avvecklingslagen och ta bort kärntekniklagens förbud mot att bygga kärnkraftverk ska utredas och att förslag kommer längre fram. En proposition om kärnkraften väntas våren 2010.<br /><br />Det enda förslag beträffande kärnkraften som riksdagen behandlade var en reservation från oppositionen som i sammanfattning löd<br /><br />" Vi anser i likhet med vad som sägs i motion 2008/09:N15 (s, v, mp) att kärnkraften ska fasas ut med hänsyn till sysselsättningen och välfärden och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt genom energieffektivisering. Vi motsätter oss således regeringens förslag att ta bort avvecklingslagen och förbudet mot nybyggnation i kärntekniklagen. Vidare anser vi att uranbrytning inte ska förekomma i Sverige. Vi vill också att regeringen ska verka för att kärnkraften ska betala sina fulla avfallskostnader och för ett obegränsat skadeståndsansvar för kärnkraftsolyckor."<br /><br />Detta förslag från oppositionen röstades ner med 155 röster mot 148. En centerpartist, Solveig Ternström, röstade för oppositionens förslag. Men det finns fler kärnkraftmotståndare i oppositionspartierna. Två av dem, Sven Bergström och Eva Selin Lindgren (som höll ett kärnkraftkritiskt anförande under debatten i riksdagen), har i ett pressmeddelande förklarat varför de röstat med riksdagsmajoriteten. Pressmeddelandet kan läsas <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_86f6ck79c3&hl=en" target="_blank">här</a><br /><br />Vattenfalls VD betraktar tydligen kärnkraftfrågan som avgjord. Han är inte ensam. Branschorganisationen Svensk Energi och dess direktör Sven Jansson har i en vilseledande kommentar på organisationens hemsida felaktigt meddelat att riksdagen fattat ett "positivt" beslut om kärnkraften. Jag har bloggat om detta <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/06/vem-vet-vad-riksdagen-beslutade-om.html">här </a> Åtminstone en av riksdagsledamöterna, moderaten Christian Holm, har på sin blogg låtit förstå att han tror att han deltagit i ett riksdagsbeslut om att godkänna en kärnkraftutbyggnad. Vilket alltså inte är fallet. Jag har bloggat om saken <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/06/moderaten-som-inte-visste-vad-han.html">här</a><a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/06/moderaten-som-inte-visste-vad-han.html">.</a><br /><br />Det är svårt att befria sig från intrycket att kärnkraftindustrin och kärnkraftanhängarna lever som om kärnkraftfrågan är avgjord fastän riksdagen ännu inte tagit ställning till något förslag från regeringen. I april kunde t ex Barometern berätta att EON Kärnkraft AB redan är i gång med planerna för ett nytt kärnkraftverk i Oskarshamn. Jag har bloggat om detta <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/04/eon-planerar-vi-demonstrerar.html">här</a>.<br /><br />Detta förakt för demokratin blir än allvarligare om medierna inte ger korrekta upplysningar. Jag har till exempel inte någonstans i press, radio eller TV sett ett ord om riksdagens behandling av regeringens stora energiproposition.<br /><br />Med vänliga hälsningar<br />Lasse Karlsson<br />Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen<br /></blockquote> PS.<br />Moderate riksdagsledamoten Christian Holm har nu korrigerat <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://blogg.vf.se/christian/?p=336">texten </a>på sin blogg och hemsida efter påpekanden av Johan Swahnoch mig. Rubriken har ändrats från "Nu får kärnkraften byggas ut" till "Kan kärnkraften byggas ut?". <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.newsdesk.se/pressroom/svensk_energi/pressrelease/view/positivt-riksdagsbeslut-om-kaernkraften-bra-att-blockeringarna-nu-aer-borta-302906">Svensk Energi</a>, däremot, har inte korrigerat sitt pressmeddelande.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/k%E4rnkraft" rel="tag">kärnkraft</a>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-69698748659006899832009-06-21T16:05:00.019+02:002009-06-22T09:28:09.531+02:00Nu står oljebolagen vid Iraks gränser"Jag trodde inte att USA invaderade Irak för oljans skull", <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/oil-rush-scramble-for-iraqs-wealth-1711570.html">skriver idag</a> Independents Patrick Cockburn, en ansedd mainstream-journalist med Irak som ett av sina specialområden. Sedan fortsätter han:<br /><blockquote>"29 och 30 juni kommer Iraks regering att godkänna kontrakt som ger utländska oljebolag en central roll i produktionen av olja från Iraks sex "super-giant" oljefält de kommande 20 till 25 åren. Som av en tillfällighet är 30 juni också den dag då de sista amerikanska trupperna lämnar Iraks städer*. Just den dag när Irak får större fysisk auktoritet över sitt territorium överlåter den ett mått av sin kontroll över de oljefält som landets framtid helt och hållet är beroende av."<br /></blockquote>Men man ska vara försiktig med att protokollföra historien innan den har ägt rum. Motståndet mot de kontrakt som Cockburn talar om är utbrett och har den senaste veckan trappats upp.<span style=";font-family:trebuchet ms,geneva;font-size:85%;" ><span style="font-size:130%;"><span style="font-size:85%;"><br /></span></span></span><ul><li><span style="font-style: italic;">För det första</span> menar många auktoriteter (bland annat den tidigare oljeministern Issam al-Jalabi, som jag intervjuade i november förra året) att dessa kontrakt skulle vara ett brott mot oljelagen från 1967 som fortfarande gäller och som föreskriver att varje avsteg från statlig kontroll och produktion ska godkännas i parlamentet. Den nya oljelag som behandlades inom regeringen för mer än två år sedan har ännu inte behandlats av parlamentet. Orsaken är oenighet inom regeringen och att denna inte törs lita på att parlamentet godkänner förslaget som saknar stöd hos allmänheten som betraktar oljan som en nationalegendom som ska kontrolleras av irakierna själva. Situationen kompliceras av att den omdiskuterade nya oljelagen måste kompletteras av ytterligare tre lagar. En avser fördelningen av oljevinsterna inom Irak, en annan hur Oljeministeriet ska omorganiseras till att bli en regleringsfunktion och en tredje hur det nationella oljeföretaget, INOC, ska överta uppgifter från Oljeministeriet. De två senare lagarna har ännu inte översänts till parlamentet.</li></ul><ul><li><span style="font-style: italic;">För det andra</span> är oppositionen stark inom Iraks egen oljeindustri. Fayad al-Nema, direktören för South Oil Company, som lyder under Iraks oljedepartement och producerar det mesta av Iraks råolja, sa för några dagar sedan att de kontrakt som diskuteras kommer att bakbinda landets ekonomi. al-Nema utsågs till chef för bolaget så sent som för en månad sedan och har ansetts vara lojal mot oljeminister Hussain al-Shahristani som ansvarar för kontrakten. <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/iraqi-oil-minister-accused-of-mother-of-all-sellouts-1707906.html">Andra källor</a> uppger att han nu har avskedats. Kritik mot de planerade kontrakten har också uttalats av chefsingenjören vid South Oil Company, Mahmoud Abbas, som organiserat en namninsamling med protester från bolagets ingenjörer. Redan har ett hundratal skrivit under <a style="font-weight: bold; color: rgb(153, 0, 0);" href="http://www.reuters.com/article/GCA-Oil/idUSTRE55D1IY20090614">säger han</a> till Reuters.<br /></li></ul><ul><li><span style="font-style: italic;">För det tredje</span> finns ett starkt missnöje mot oljeminister Hussain al-Shahristani i det irakiska parlamentet. 140 ledamöter har undertecknat ett krav på att al-Shahristani ska komma till parlamentet och förklara sig. Ledamöterna har sinsemellan olika motiv. Den officiella förklaringen är framförallt missnöje med produktionen och underhållet i oljesektorn. Trots att mer än sex år har gått sedan USA invaderade Irak är produktionsnivån lägre än den var före kriget. Till detta kommer kritiken mot oljeministerns förhandlingar om nya oljekontrakt och slutligen föreligger misstankar om korruption inom oljedepartementet. Man kan inte utesluta att frågan om misstroendeförklaring mot ministern väcks i parlamenteet; dessutom finns rykten om att premiärminister Maliki har planer på att avsätta oljeministern</li></ul><span style="font-weight: bold;">Historisk bakgrund: USA</span><br />Det är egendomligt att "Irak-kännaren" Patrick Cockburn <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.independent.co.uk/news/world/middle-east/oil-rush-scramble-for-iraqs-wealth-1711570.html">i dagens artikel</a> i Independent påstår att han inte trodde att oljan var ett starkt motiv bakom USAs invasion av Irak 2003. Saken är nämligen väl dokumenterad.<br /><br />Hösten 2002 började man på USAs utrikesdepartement planera hur det hela rent praktiskt skulle gå till när den militära invasionen väl hade genomförts och Irak blivit ett ockuperat land. Bland deltagarna var höga chefer i USA:s oljeindustri och Ibrahim Bahr al-Uloum som fått sin utbildning i USA och under några månader 2003 skulle bli ockupationsmaktens oljeminister i Irak. Men redan ett och ett halvt år tidigare, alltså före 11 september-attentatet, hade man lagt grunden vid hemliga möten med vicepresident Dick Cheneys ”Energy Task Force” och brett ut kartor över Irak oljefält framför representanter för Exxon, Shell och BP. Kongressledamoten Dennis J. Kucinich skrädde inte orden när han talade om detta i USAs Representanthus i juni 2008: ”Både Bush-administrationen och oljebolagens tjänstemän som deltog i dessa möten borde förklaras kriminella som ansvariga för ett illegalt krig och för att tvinga till sig Iraks olja.”<br /><br />Men USAs aggressiva och folkrättsvidriga syn på oljan i Mellanöstern går mycket längre tillbaka i tiden än den senaste Bushadm inistrationen. En viktig hållpunkt är den s k Carter-doktrinen. I sitt State of the Union-tal 1980 förklarade den dåvarande presidenten Jimmie Carter att »alla nödvändiga medel, inklusive militär makt« skulle användas för att säkra oljeflödet från Persiska viken till USA. Från USA:s imperieperspektiv var logiken enkel. USA:s egen oljeproduktion hade 1970 passerat sin kulmen, och landets utlandsberoende var uppenbart. Men två tredjedelar av världens kända oljetillgångar ligger i området runt Persiska viken där USA inte hade någon kontroll. Tvärtom var OPEC på väg att visa sina geopolitiska muskler. Oljepriset sköt i höjden och 1973 beslutade OPEC om oljeembargo mot USA som svar på Nixonadministrationens Israelpolitik. Så kom 1979 med Sovjets invasion i Afghanistan och Khomeinis islamistiska revolution i Iran. Detta var omöjligt att acceptera för USA:s president. I kongresstalet lät Jimmy Carter förstå att »varje försök från någon utomstående att få kontroll över Persiska viken kommer att betraktas som ett angrepp på USA:s vitala intressen« och alltså legitimera militärt våld från USA:s sida. I sina memoarer skrev Jimmy Carter ett par år senare att många amerikaner »djupt ogillade att några ökenstater kunde göra som dom ville med världens största nation«.<br /><br />Hur förhåller sig nu president Barack Obama till detta?<br /><br />Michael Klare, professor vid New Hampshire-universitet i frågor rörande fred och internationell säkerhet tog upp saken <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.fpif.org/fpiftxt/5809">i en lång artikel</a> i början av 2009. Där skrev han att det visserligen skulle vara ”enormt lugnande” om man kunde dra slutsatsen att Obamas presidentskap innebär slutet på USAs inblandning i regionens krig om oljan. Men, fortsätter han, det finns inga skäl att tro något sådant. Obama har, trots sitt tal om truppernas tillbakadragande och utvecklingen av alternativ energi för att minska beroendet av olja från Mellanöstern, inte tagit avstånd från Carter-doktrinen och dess underliggande premisser. Snarare har Barack Obama fortsatt i de gamla hjulspåren. Han har talat om behovet av att bevara en kraftig militär närvaro i området och om nödvändigheten att med våld skydda USAs intressen där – även om han inte preciserat vilka dessa intressen är. Klare pekar bl a på hur väl Obamas uttalanden om Iran passar in i den traditionella amerikanska geopolitiska doktrinen och han visar med siffror hur denna politik faktiskt har misslyckats med att uppnå de uttalade målen – en trygg och ökande försörjning med olja från Mellanöstern. Tvärtom har denna politik bäddat för USAs ekonomiska kris och astronomiska underskott samtidigt som den säkrat vanvettiga vinster åt oljebolagen och det militärindustriella komplexet.<br /><br />Till detta kan vi lägga Obamas stöd för George W. Bushs illegitima press på Iraks regering att införa en ny oljelag som främjar de utländska oljebolagens intressen. Kravet på en sådan irakisk lag var ett av de ”benchmarks” som ingick i det förslag som Bush i början av 2007 lade fram för att finansiera Irak-krigets fortsättning och som han, trots Demokraternas dominans i Kongressen efter framgångarna i mellanårsvalet 2006, lyckades trumfa igenom. Obama röstade nej till finansieringen men han godkände uttryckligen presidentens ”benchmarks”, inklusive kravet på ny oljelag. Att signalen verkligen gick fram till Irak framgår av vad Associated Press skrev någon månad senare: ”Iraks premiärminister Nouri al-Maliki fruktar att USA kommer att torpedera hans regering om inte parlamentet godkänner den nya oljelagen före juni månads utgång.”<br /><br />--------------<br /><br />* <span style="font-size:85%;"><span style="font-style: italic;">Anmärkning:</span></span> Detta betyder inte att USAs ockupation av Irak upphör. saken är betydligt mer komplicerad.<br /><br />Läs även andra bloggares åsikter om <a href="http://bloggar.se/om/iraks+olja" rel="tag">iraks olja</a>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-31488655185605335992009-06-18T12:07:00.010+02:002009-06-19T20:38:56.161+02:00Moderaten som inte visste vad han gjordeIgår undrade jag <a href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/06/vem-vet-vad-riksdagen-beslutade-om.html"><span style="color: rgb(102, 0, 0);"><strong>här på bloggen</strong></span></a>: "Vem vet vad riksdagen beslutade om kärnkraften?" Jag visade då att direktören för Svensk Energi inte visste det. Nu vet vi att åtminstone en av riksdagsmännen som tog beslutet inte heller visste vad riksdagen beslutade. <a href="http://blogg.vf.se/christian/?p=336"><span style="color: rgb(102, 0, 0);"><strong>På sin blogg </strong></span></a>skriver nämligen moderaten Christian Holm:<br /><blockquote>Nu har vi just röstat ja till att tillåta utbyggnad av kärnkraften i Sverige.<br /></blockquote>Tror han alltså. Som Johan Swahn påpekar i en kommentar på Holms blogg är det fel. Sanningen är att<br /><blockquote>Riksdagen röstade ja till:<br />a) mål för andelen förnybar energi,<br />b) mål för andelen förnybar energi i transportsektorn,<br />c) mål för energieffektivisering till 2020,<br />d) vägledande mål för energieffektivisering till 2010 och 2016<br />En speciell kärnkraftsproposition kommer våren 2010.<br /></blockquote>Christian Holm kan tacka socialdemokratiska Värmlands Folkblad för att han får sprida sina villfarelser på nätet. Folkbladet bör ta chansen att bli den första tidningen som sprider korrekt information om riksdagens energibeslut.<p></p><p></p><br /><br /><a href="http://blogg.vf.se/christian/?p=336"></a>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-50597353236372828862009-06-17T20:18:00.016+02:002009-06-17T22:32:36.484+02:00Vem vet vad riksdagen beslutade om kärnkraften?Det har nu gått två dagar sedan riksdagen diskuterade kärnkraften och en dag sedan ledamöterna voterade om den. Inte i något massmedium har man kunnat se eller höra vad som hände.<br /><br />Däremot har nästan varje massmedium meddelat att man kan bli tagen av polisen om man bär den farliga tröjan på riksdagens åhörarläktare. Det är den på bilden med solen på. Ewa Larsson (till vänster) har fått löpa gatlopp i massmedierna medan vi andra sex som också omhändertogs av polisen och delgavs misstanke om brott har sluppit lindrigare undan.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnc9L_8VbYBpyeAq20G-Xf4FQBKCsiDh4HIwWTCOcYDjPZJMrv6eGXy7IRBqXhsrrYISU0sHZJu6aV1BiYCXyAw8bPrNbKED6MafRmR1-a2JVofskxcL5LeYMyeN__EzYPpP_L3DRjKV39/s1600-h/Tr%C3%B6jorna.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 237px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjnc9L_8VbYBpyeAq20G-Xf4FQBKCsiDh4HIwWTCOcYDjPZJMrv6eGXy7IRBqXhsrrYISU0sHZJu6aV1BiYCXyAw8bPrNbKED6MafRmR1-a2JVofskxcL5LeYMyeN__EzYPpP_L3DRjKV39/s400/Tr%C3%B6jorna.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5348378487631215362" border="0" /></a>Men tänk om någon medborgare till äventyrs vill veta vad riksdagen faktiskt beslutade om kärnkraften igår? Och tänk om denne medborgare går till Google Nyheter. Vad får hon eller han då se?<br /><br />För det första, naturligtvis, en massa om Ewa Larsson och den farliga tröjan.<br /><br />Och sedan <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.newsdesk.se/pressroom/svensk_energi/pressrelease/view/positivt-riksdagsbeslut-om-kaernkraften-bra-att-blockeringarna-nu-aer-borta-302906">ett ynka pressmeddelande</a> om riksdagsbehandlingen. Det kommer från något som kallar sig Svensk Energi och där visar en direktör vid namn Kjell Jansson att han inte har fattat vad riksdagen beslutade om. Han säger nämligen:<br /><p></p><blockquote><p>– Under alla förhållanden är det mycket glädjande att riksdagen igår fattade beslut om att möjliggöra att ersätta dagens kärnkraftreaktorer med nya.<br /></p><p></p></blockquote><p>Men så var det inte. Idag och i morgon, precis som igår, gäller Kärntekniklagens förbud mot uppförande av kärnkraftverk i Sverige och Avvecklingslagen är inte avskaffad. Regeringen vill visserligen avskaffa både Avvecklingslagen och Kärntekniklagens förbud men de förslagen har vi inte sett ännu. Utredningar ska göras och nya propositioner skrivas innan riksdagen kan fatta (eller avstyrka) det beslut som direktör Jansson inbillar sig blev taget igår. </p>Det fanns bara ett förslag om kärnkraften på riksdagens bord igår och det var oppositionens gemensamma reservation. I sammanfattning lyder det:<br /><a name="IDAI1KRH"></a><blockquote><a name="IDAI1KRH">Vi anser i likhet med vad som sägs i motion 2008/09:N15 (s, v, mp) att kärnkraften ska fasas ut med hänsyn till sysselsättningen och välfärden och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt genom energieffektivisering. Vi motsätter oss således regeringens förslag att ta bort avvecklingslagen och förbudet mot nybyggnation i kärntekniklagen. Vidare anser vi att uranbrytning inte ska förekomma i Sverige. Vi vill också att regeringen ska verka för att kärnkraften ska betala sina fulla avfallskostnader och för ett obegränsat skadeståndsansvar för kärnkraftsolyckor.</a><br /><p></p></blockquote><p>Detta förslag från oppositionen röstades ner med 155 röster mot 148. Något förslag till beslut om kärnkraften från regeringen fanns alltså inte.</p><p>Nu undrar jag förstås, för det första, om direkt Janssons desinformation kommer att få spridning i massmedierna och om något massmedium till sist tänker informera en smula sanningsenligt om riksdagens kärnkraftdebatt. I så fall rekommenderar jag mina tidigare inlägg här på bloggen:</p><ul><li>Kärnkraften: Riksdagen röstar, partipiskan viner. <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/06/karnkraften-riksdagen-rostar.html">Här</a>.</li></ul><ul><li>Maud Olofsson och kärnkraften: "Vi tjabbar om litet småsaker" <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/06/maud-olofsson-och-karnkraften-vi.html">Här</a>.</li></ul><ul><li>Kärnkraftsvotering slutade med polisingripande i riksdagen. <a style="font-weight: bold;" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/06/karnkraftsvotering-slutade-med.html"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">Här</span>.</a><br /></li></ul><p><br /></p>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-35545763777174538832009-06-16T21:56:00.026+02:002009-06-17T12:47:05.288+02:00Kärnkraftsvotering slutade med polisingripande i Sveriges RiksdagKvart i tre gick vi in genom allmänhetens entré i riksdagshuset. Vi kroppvisiterades, fick ryggsäckarna röntgade och uppmanades att ta av oss jackorna och lägga dem i förvaringsskåpen. Därvid blottades våra vackra soltröjor.<br /><br /><div style="text-align: center;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifgjuG0HDv89WPR1I_nJEkHfKWfN-R6JBk3viJxcNjNWHixWlkS7AfMBo4RxUWJiU7wkSF5B5joYf5ExZA0CfJh9U4OewHKl-rgt5TfQ1VUhc8U1RcYirlJEEkTg5F6Ik_JZuJ1BrxFYBH/s1600-h/F%C3%B6re+voteringen.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 212px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEifgjuG0HDv89WPR1I_nJEkHfKWfN-R6JBk3viJxcNjNWHixWlkS7AfMBo4RxUWJiU7wkSF5B5joYf5ExZA0CfJh9U4OewHKl-rgt5TfQ1VUhc8U1RcYirlJEEkTg5F6Ik_JZuJ1BrxFYBH/s320/F%C3%B6re+voteringen.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5348025692056316130" border="0" /></a><span style="font-style: italic;"><span style="font-size:85%;">I väntan på voteringen<br /></span></span></div>Vänliga vakter anvisade oss plats på åhörarläktaren. Allt som allt var vi sju stycken varav fem med soltröjor.Klockan tre började voteringarna. Så småningom blev det dags för besluten om energipolitiken. På punkten om kärnkraften gällde det att antingen rösta nej och lägga sin röst på oppositionens Reservation 6 (det vill säga yrkandet på att behålla Avvecklingslagen och Kärntekniklagens förbud mot uppförandet av nya kärnkraftverk) eller rösta ja och lägga sin röst på Näringsutskottets förslag att avslå reservationen. Så här blev det<br /><br /><div style="text-align: center;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4GdPkKkT67TTZm197CVgg4izADxgFkdfik8tzoCJgbvYdB9WMv4N5Z8RLD25UKNNkR86W8Kznddp7CGr5WFeR0aVa6JrJuI5C1iDJHtaIwOAZRbTh53TqUaMJeK87LhwX7ABrN6-gsI5Y/s1600-h/Voteringen.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 200px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh4GdPkKkT67TTZm197CVgg4izADxgFkdfik8tzoCJgbvYdB9WMv4N5Z8RLD25UKNNkR86W8Kznddp7CGr5WFeR0aVa6JrJuI5C1iDJHtaIwOAZRbTh53TqUaMJeK87LhwX7ABrN6-gsI5Y/s320/Voteringen.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5348031149864798786" border="0" /></a><span style="font-style: italic;"><span style="font-size:85%;">Voteringen</span></span></div>Utskottet stöddes av 87 m, 25 c, 25 fp, 18 kd och reservationen av 112 s, 1 c, 18 v, 17 mp. En ledamot, Solveig Ternström (centerpartist), var alltså "olydig" och röstade mot sitt parti.<br /><br />Vad betyder nu detta för en framtida kärnkraftutbyggnad? Ingenting! Avvecklingslagen är kvar och förbudet mot nya kärnkraftverk i kärntekniklagen är också kvar. Regeringen vill visserligen avskaffa både avvecklingslagen och förbudet i kärntekniklagen men det tänker dom återkomma till senare. Detta är bakgrunden till att de båda centerpartistiska kärnkraftmotståndarna Sven Bergström och Eva Selin Lindgren ansåg sig kunna rösta för utskottets förslag. De har utvecklat detta i ett pressmeddelande som finns <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_86f6ck79c3&hl=en">här</a>.<br /><br />När voteringen var klar reste vi oss och var på väg att lämna åhörarläktaren. Vakterna uppmanade oss då att sitta ner. Strax efteråt tillsades vi att lämna åhörarläktaren och fördes in i ett särskilt rum. En av vakterna meddelade att vi hade begått ett lagbrott i form av olaglig opinionsyttring. "Polislagen 13. Men vi ska vara snälla och ni får lov att lämna huset."<br /><br />Strax efteråt kom kontraorder från Riksdagens säkerhetschef. Vi skulle hållas kvar. Polis hade tillkallats.<br /><br /><div style="text-align: center;"><a style="font-style: italic;" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUcT667wgPa2ESCRrTWGRC-hcnZzLvQ0nFRzMidk2XIKsoGl6NkcuEs4SgF1TY0Y0AjZyPOtKjYNWgngsfjgSLsrFJOTk12XMj9nISZaXNOwLQ4h911KOgoYa-0DyFWNfNysGuZKXfT1Ew/s1600-h/I+v%C3%A4ntan+p%C3%A5+polisen.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 217px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUcT667wgPa2ESCRrTWGRC-hcnZzLvQ0nFRzMidk2XIKsoGl6NkcuEs4SgF1TY0Y0AjZyPOtKjYNWgngsfjgSLsrFJOTk12XMj9nISZaXNOwLQ4h911KOgoYa-0DyFWNfNysGuZKXfT1Ew/s400/I+v%C3%A4ntan+p%C3%A5+polisen.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5348043742382391202" border="0" /></a><span style="font-style: italic;">I väntan på polisen</span><br /></div><div style="text-align: center;"><div style="text-align: left;">Det dröjde innan polisen kom men när dom kom var dom sju stycken i full mundering. Nu var vi omhändertagna. Våra personuppgifter antecknades och var och en av oss fick genomgå ett förhör. Erkände vi brottet? Det slutade med att vi alla delgavs misstanke om störande av allmän förrättning. Till sist släpptes vi och klockan fem var vi tillbaka i friheten utanför Riksdagshuset.<br /></div><div style="text-align: left;"><br />Hur ska man se på en sådan här händelse? Vi reagerade väldigt olika. En del av oss tyckte det var mycket obehagligt. Själv hade jag svårt att ta det riktigt på allvar. Jag har viss förståelse för min vän som nyss mejlade: "Om det du varit med om i eftermiddag utspelat sig i Grönköping hade antagligen Veckobladet kommit ut med extranummer och tidningens vänsterkryss haft rubriken "Rådigt ingripande av hr polis Paulus Bergström".<br /><br />Dagens Nyheter, däremot, såg ut så här i sitt vänsterkryss fram på kvällen<br /><br /><a style="color: rgb(153, 0, 0);" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5392626.ab"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 169px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhO9Q8qvO-HhOnF6ix4RVegeHLckTVB1auQWKZqyr3hc4FCQTzvAYGThJ8pge4gP04Gbuh9oUAKuF-I9sWE55lmCwsyl8rKv1fqIMuAtaSB-3O_PSK7sC6Q2BwxbWt7fy6gyCdco_bPx_7V/s400/dnjuni.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5348051278432565234" border="0" /></a>Jag har dåligt samvete för <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/miljopartist-gripen-i-riksdagen-1.893115">den där artikeln</a> ( och för <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5392626.ab">Aftonbladets</a> och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.expressen.se/Nyheter/1.1609430/ewa-larsson-mp-gripen-i-riksdagen">Expressens</a> och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.kvp.se/Nyheter/1.1609430/ewa-larsson-mp-gripen-i-riksdagen">Kvällspostens</a>) eftersom det var jag som stod för tipset och eftersom Ewa Larsson blev så utsatt och helt förståeligt tog illa vid sig. Samtidigt var det förstås viktigt att det som hänt kom till allmänhetens kännedom. Att det aldrig kan bli som man tänkt sig!<br /><br /><br /><br /><img src="file:///C:/Users/Lasse/AppData/Local/Temp/moz-screenshot.jpg" alt="" /><span style=";font-family:Arial;font-size:85%;" ><span style="font-size:100%;"><strong></strong></span></span><strong></strong></div></div>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-26595254411671047992009-06-16T11:08:00.007+02:002009-06-16T12:31:22.615+02:00Maud Olofsson och kärnkraften: "Vi tjabbar om lite småsaker"Tack vare de fantastiska riksdagsstenograferna kan vi redan nu ta del av hela den energipolitiska debatten i riksdagen igår. Finns <a style="color: rgb(153, 0, 0);" href="http://filos.se/riksdagen090615.pdf"><span style="font-weight: bold;">här</span></a>.<br /><br />Den som satte lågvattenmärket för diskussionen var näringsminister Maud Olofsson när hon sa att det var "en ganska stor enighet i riskdagens kammare om de här frågorna även om vi tjabbar om lite småsaker." När hon fick frågan av miljöpartisten Per Bolund om kärnkraften numera var en småsak för Centerpartiet försökte hon klara reträtten genom att säga att hon egentligen bara berömt sina meningsmotståndarna: "När jag säger att vi tjabbar om småsaker är det mer ett uttryck för att jag också tycker att oppositionen är ambitiös."<br /><br />En centerpartist som däremot lyfte diskussionen om kärnkraften var Eva Selin. Hon inledde sitt inlägg så här:<br /><blockquote>Jag vill först deklarera att jag, liksom många andra här i kammaren, är kritisk till den skrivning om kärnkraften som finns i propositionen och i näringsutskottets betänkande. Jag anser att den är ensidig och inte beaktar risken för kärnvapenspridning genom driften av kärnkraftverken. Kärnreaktorerna ger ju upphov till nytt kärnvapenmaterial, i första hand plutonium, vilket vi fick en påminnelse om häromdagen när Nordkorea officiellt deklarerade att de sprängt en plutoniumbomb och ämnar använda all plutonium i det utbrända kärnavfallet till bomber. Vad en stat kan göra kan också illegala grupper som kommer över materialet göra, och vi vet att plutonium är en vara som stjäls och smugglas. För mig känns det mycket olustigt att vi i Sverige i dag har plutonium i våra reaktorer och lagringsplatser som kan ge upphov till tusentals atombomber. Att denna fråga över huvud taget inte diskuteras beror tydligen på att den väcker för mycket ångest. Min känsla av frustration delas av stora delar av Centerpartiets gräsrötter jämte freds- och miljörörelserna.<br /></blockquote>Eva Selin pekade också på att<br /><blockquote>Ett av de stora problemen i det underlag som vi fått i propositionen och utskottets skrivning är att inte den pågående och kommande prövningen av kärnavfallets långsiktiga lagring och säkerställande har inväntats. Hur kan man öppna för en eventuell utbyggnad av kärnkraften innan man visat hur man kan lösa de problem den genererar? Man har betraktat ett flerdimensionellt och komplext problem ur den enda synpunkten att det rör sig om trygghet för energiförsörjningen i nuläget.<br /></blockquote>Hennes avslutning var kraftfull och klargörande:<br /><blockquote>Herr talman! Jag har här i riksdagen saknat debatter om och belysning av problematiken med kärnkraftens koppling till kärnvapenspridningen. Den unga generationen, under 30 år, verkar i stort sett okunnig om kopplingen mellan kärnkraft och kärnvapen. Och kärnkraftsindustrin och dess politiska representanter har under lång tid undanhållit denna verkligt obekväma sanning. I stället har man beskrivit kärnkraften som klimatvänlig och kanske rent av förnybar. Men den uranbrytning som föregår tillverkningen av kärnbränsle är varken klimatvänlig eller förnybar, vilket också många svenska kommuner och medborgare fått erfara. Att förorda kärnkraft med motiveringen att den på något sätt skulle vara miljövänlig är därför grovt vilseledande.<br /><br />Som jag läser utskottets betänkande tar vi i dag inte ställning till kärnkraftens framtid. Regeringen har aviserat att man efter utredningar avser att återkomma till riksdagen i denna fråga. Inför detta vill jag betona att regeringen på allvar måste ta tag i frågan om kärnvapenspridning och utarbeta en ny lagstiftning som både klarlägger ansvaret för att kärnavfallet inte orsakar miljöskador och tydliggör det ekonomiska och praktiska ansvaret för att det klyvbara materialet i kärnavfallet bevakas både manuellt och elektroniskt under dessa mycket långa tider. Därför anser jag att en ny lagstiftning behövs, men den kan inte bygga på det ensidiga synsätt som presenteras i propositionen. Man måste inkludera spridningsriskerna.<br /><br />Vi vanliga medborgare är fullt medvetna om att tillvaron rymmer flera risker samtidigt. Vi har nu, som jag ser det, ett brett stöd för att ersätta kärnkraften med de verkligt förnybara energislagen och lära oss att arbeta på naturens villkor. Därför stöder jag regeringens proposition på de punkter som gäller energieffektivisering och utveckling av nya, gröna alternativa energikällor.<br /></blockquote>Hela Eva Selin Lindgrens anförande finns <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/evaselin.pdf">här</a>. Av protokollet framgår att Solveig Ternström (c) instämde i det. I övrigt bemöttes det med största möjliga tystnad.<br /><br />Riksdagsdebatten handlade förstås om många andra aspekter på energin och kärnkraften. Till dem vill jag återkomma. Nu ska jag in till Riksdagshuset. Om tre timmar är det votering.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com21tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-73003750755967811152009-06-15T21:10:00.024+02:002009-06-16T08:51:29.366+02:00Kärnkraften: Riksdagen röstar, partipiskan viner.I februari i år slutade Centerpartiet att vara kärnkraftmotståndare och gjorde gemensam sak med de andra regeringspartierna. I morgon föreslår Näringsutskottets majoritet att riksdagen ska bekräfta sveket. Då voterar man om den stora energipolitiska propositionen där regeringen lovar att snart återkomma med förslag om att Avvecklingslagen ska avskaffas och att förbudet mot att bygga nya kärnkraftverk tas bort ur Kärntekniklagen.<br /><br />Oppositionspartierna har en gemensam motion där man yrkar på att Avvecklingslagen ska fortsätta att gälla och att inga nya kärnkraft verk ska byggas. Jag är säker på att åtskilliga centerpartister kommer att må dåligt om de böjer sig för partipiskan och röstar för att kärnkraftmoståndet ska avvecklas. Rimligen borde en del kristdemokrater också känna byxångest inför voteringen - partiet var ett av dem som ingick i Folkkampanjen mot kärnkraft vid folkomröstningen 1980.<br /><br />Hur många olydiga kommer vi att få se när voteringen äger rum i morgon? Åtminstone två vågar jag hoppas. De centerpartistiska riksdagsledamöterna Solveig Ternström och Eva Selin har till och med döpt sin blogg till just detta: <span style="font-style: italic;">olydiga</span>. <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://olydiga.blogspot.com/2009_04_01_archive.html">Där finns</a> bl a Ternströms frimodiga anförande mot kärnkraft som hon höll på Sergels torg 25 april i år.<br /><br />I god tid före <span>omröstningen </span><span style="font-style: italic;">klockan tre i morgon eftermiddag, tisdag den 16 juni</span>, kommer jag att infinna mig <span style="font-style: italic;">utanför riksdagshuset</span> för att ge en <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_84fgd2d9gz&hl=en">liten uppmuntran</a> åt allianspartiernas olydiga - en aktion som eldsjälen Roland von Malmborg i Follkkampanjen mot Kärnkraft i all hast bjudit in till. Kom om du kan! Rolands inbjudan och giftiga argumentering finns <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_85ckvdkjgb&hl=en">här</a>.<br /><br />Det är ingen slump att jag själv har starka känslor för olydiga kärnkraftmotståndare. Nyligen berättade Miljömagasinet i ett helt mittuppslag historien om hur min arbetsgivare LO gav mig yrkesförbud när jag accepterade att sitta i ledningen för Folkkampanjen mot kärnkraft. Det är trettio år sedan - på den tiden var Wanja Lundby-Wedin undersköterska och demonstrerade också mot kärnkraften. <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/mmintervju.pdf">Här finns</a> artikeln ur Miljömagasinet (som också innehåller Liten uppmuntran till mig från Tage Danielsson i form av en dikt i tidningen Arbetaren.)<br /><br />Vid min sida i styrelsen för kärnkraftmotståndet i Linje 3 satt Börje Hörnlund som Centerpartiets representant. Han var riksdagsledamot då, senare blev han arbetsmarknadsminister och så småningom landshövding i Västernorrland. Idag är han förtvivlad över Maud Olofssons sätt att leda Centerpartiet. Jag avslutar med det han skrev <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/opinion/debatt/maud-olofssons-politik-en-katastrof-for-centern-1.860051">på DN Debatt</a> för en månad sedan:<br /><blockquote>För några månader sedan fick Maud Olofsson frågan från en radiojournalist om hur Centern skulle ställa sig i kärnkraftsfrågan. Svaret blev ”Jag har inte bestämt mig”. Att över huvud taget hantera Fälldins och Centerrörelsens 1970- och 80-talsfråga som en jagfråga är skandalöst. Hanteringen av kärnkraftsfrågan är det i särklass mest odemokratiska agerandet i partiets 99-åriga historia. Riksdagsgruppen kallades kvällen före presskonferensen och tvingades ta ett beslut som mycket väl hade kunnat vänta till Centerstämman i början av maj. Det visar att man förlorat all känsla för folkrörelsen.</blockquote>PS.<br />Av dagens riksdagsdebatt om energipolitiken har jag hittills inte sett ett spår i mainstream-medierna. Men snabbprotokollet från hela riksdagsdebatten 15 juni finns nu på nätet. <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/riksdagen090615.pdf">Här!</a>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-9909628823347566542009-05-27T07:59:00.024+02:002009-05-28T19:29:51.265+02:00Hermele, Norberg och finanskrisenMånga hade i tisdags kväll sökt sig till boxningsklubben Linneas gamla träningslokaler, numera Tvålpalatset, vid Mariatorget i Stockholm. Det var match om finanskrisen mellan <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.hek.lu.se/debatt/artikelarkiv-kenneth-hermele">Kenneth Hermele</a> och <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Norberg">Johan Norberg</a>. Vänligt och kunnigt, stora åsiktsskillnader men inga slag under bältet. DN-journalisten Nathalie Besèr ledde mötet och Forum Syd arrangerade. Nedan ett utförligt referat av tillställningen. Jag blir mer subjektiv på slutet. En ljudfil med hela mötet finns <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/hermeleochnorberg.mp3">här</a>.<br /><br /><div style="text-align: center;"><span style="font-weight: bold;">Norberg </span><br /></div>Johan Norberg inledde med ett minireferat av sin bok <span style="font-style: italic;">En perfekt storm</span> för att ge en bakgrund till krisen. Bokens titel är en metafor, hämtad från meteorologin: ett antal oväder samverkar på ett katastrofalt sätt med oförutsebar ödeläggelse som följd. Norberg menade att man såg början på krisen 2005 när ett antal TV-bolag i USA började producera dokusåpor som följde hur folk köpte högbelånade hus, putsade upp dem litet och sedan sålde dem till ännu mycket högre priser. Det var effektiv marknadsföring av husbubblan och tron på evigt stigande huspriser. Samtidigt exploderade värdepapperiseringen på lånemarknaden, "egentligen en sund idé om riskspridning". Till detta kom ett batteri av åtgärder från staten, både under demokratiska och republikanska presidenter, till exempel regleringar som föreskrev att en stor del av lånen skulle ges till låginkomsttagare. Ett annat oväder byggdes upp genom Federal Reserve-chefen Alan Greenspans "välmenande" lågräntepolitik. Till saken hörde också de snabbväxande asiatiska ekonomiernas sparande som gjorde det möjligt för bl a USA att konsumera (och föra krig - min anmärkning) på kredit - en strategi som berodde på att bl a Kina hade tagit "alltför starka lärdomar" av Asienkrisen för tio år sedan. "Alla" hoppade på det här bubbeltåget, påhejade av kreditvärderingsinstituten som gav höga betyg åt ohållbara finansiella aktiviteter.<br /><br />Det mest problematiska med finansmarknaden, menade Norberg, är att man vant sig, både genom uttalade och underförstådda löften, att man inom finanssektorn kan spela hur högt som helst "i goda tider" och sedan lita på att skattebetalarna får träda in och ta förlusterna när det går dåligt. "Så länge man har den inställningen kommer man att ta helt galna risker...."<br /><blockquote>"Det enda sättet att tänka framåt, tror jag, det är att vi säger att det som behövs för att framtidens finansmarknader ska fungera, det är <span style="font-style: italic;">en rejäl osäkerhet</span>. Att man på finansmarknaden ska spela med samma typ av regler på som i det vanliga näringslivet, det vill säga att om man tar dåliga beslut och galna risker får man ta konsekvenserna: då förlorar aktieägarna sina pengar, då åker ledningarna ut, då försätts företagen i konkurs. Om inte den otryggheten finns, då blir det farligt.</blockquote><blockquote>...men detta kommer knappast att hända. Idag är väl alla medvetna om om att det som orsakade krisen var för låga räntor, för hög belåning, för stor skuldsättning. Men det råder lika stor enighet om att man ska lösa krisen med ännu lägre räntor, ännu större belåning, ännu större underskott. Så länge det perspektivet dominerar så kommer vi att se mera sådana här kriser i framtiden....Många säger idag att det finns en risk för att det blir sämre innan det blir bättre med världsekonomin. Jag tror tvärtom. Jag tror det finns en risk att det blir bättre innan det blir sämre igen därför att vi nu upprepar många av misstag som skapade krisen. Och bevis 1A är fortfarande Stockholms bostadsmarknad."<br /></blockquote><div style="text-align: center;"><span style="font-weight: bold;">Hermele</span><br /></div>När det blev Hermeles tur noterade han påpassligt att Norberg i sin inledning sa att man kunde se början på krisen 2005 - men att Norbergs rapport till Globaliseringsrådet 2007 var en jublande hyllning till den reellt existerande globaliseringen och att rapporten inte andades något om ens möjligheten av ett frö till en kommande kris. Norberg replikerade att den rapporten gällde den levnadsstandardsutveckling som redan skapats genom "globaliseringen" och inte handlade om framtiden.<br /><blockquote>- Var jag för optimistisk? Nej, jag menar fortfarande att globaliseringen är det mest positiva som någonsin har hänt i mänsklighetens historia för att lyfta människors levnadsstandard. De senaste 25 åren har mer än 50.000 människor lämnat extrem fattigdom varje dag. Det vi ser nu är en avglobalisering, det är därför det går så dåligt.<br /></blockquote>Och Hermele:<br /><blockquote>- Jag sitter här och räknar, kanske jag räknar fel, men 50.000 människor om dagen i ett år får jag till 17 miljoner (mera exakt 18,25 miljoner - min anmärkning). Det är ju imponerande eftersom det pågår år efter år. Men Världsbankens siffror är också imponerande, de säger att 350 miljoner människor på grund av den här krisen har hamnat i fattigdom <span style="font-style: italic;">igen</span>.<br /></blockquote>När Hermele fortsatte sin inledning pekade han på fyra lärdomar som man bör dra av den nuvarande krisen:<br /><ul><li>Pengar är <span style="font-style: italic;">inte vilken vara som helst</span> och finansmarknaden är <span style="font-style: italic;">inte vilken marknad som helst</span>.<br /></li><li>Denna lärdom gjorde man på 1930-talet och därför finns det en mycket stark historia som säger oss att <span style="font-style: italic;">politik är viktigt</span>. De som argumenterar som Johan Norberg gör har ett stort ansvar eftersom en politik som föds ur sådana tankar kan bli mycket negativ, som vi sett.Det är en väldigt stor skillnad om man har en finansiell marknad som expanderat som den nu har gjort. Jag såg häromdagen en siffra som sa att vinsterna i den finansiella sektorn i USA stod för 40 procent av vinsterna i hela näringslivet. Det låter helt absurt. Ett annat exempel på behovet av regleringar är bankernas kapitaltäckningsggrad, det vill säga vilken säkerhet som bankerna måste ha för sin utlåning. I USA gick den ner från 10 procent till under 1 procent. Det vill säga att tidigare kunde bankerna låna ut 9 eller 10 gånger sitt eget kapital, men så småningom kunde man låna ut 99 eller 100 gånger sitt kapital. Det fanns ingen säkerhet alls och detta har naturligtvis stor betydelse för hur omfattande krisen blir.</li><li>Det har funnits ganska liten vilja - bl a hos Johan Norberg - att se riskerna med globaliseringen och att den faktiskt kan leda till sin motsats. Ett exempel är en ökande grad av protektionism, vi ser nu en tendens till att enskilda länder försöker lösa krisen på andra länders bekostnad - så var det också på 30-talet. En annan sak är att främlingsfientliga partier nu får vatten på sin kvarn och kan argumentera mera för att kasta ut invandrare och emigrantarbetare. Dessa partier har ju under ganska lång tid haft ett medflyt i många länder och nu också i Sverige. Risken för nationalism och rentav fascistoida tendenser är också ett skäl för att globaliseringen måste balanseras och styras.</li><li> "Kriser kan vara bra". Ett exempel är att G20 efterträtt G8 som politiskt forum för diskussion av världsekonomin. Dessa länder, har FNs generalsekrterare Ban Ki-moon sagt, representerar 80 procent av allting - människor, ekonomi - och det är ett framsteg även om många länder fortfarande står utanför. Ett annat exempel är att det händer saker med skatteparadisen även om det är oklart vilken roll de har spelat för krisens framväxt. En viss transparens inleddes när USA efter 11 september svängde och sa att skatteparadis kan användas för att tvätta terroristpengar.<br /></li></ul>Sedan ställde Hermele frågan. "Vad behöver vi se framöver - särskilt i ett Sydperspektiv?"<br /><blockquote>- Vi behöver nya institutioner som är bättre lämpade att tillgodose Syds intressen. Vad vi hittills har sett är ett oerhört uppsving för Internationella Valutafonden. Eller rättare: en återkomst - för fonden var ju nere på knä för ett par år sedan och det fanns hopp om att den skulle återgå till sin kärnverksamhet från 1944. Nu är dom hur lyckliga som helst och man bara öser pengar över dem.<br /></blockquote><blockquote>- En ny institution som behövs är ett regelverk för att hantera en framtida skuldkris. G20 påstår att IMF ska stärkas med 1000 miljarder dollar och även om bara en mindre del, kanske 50 miljarder, kommer att lånas ut till fattiga länder får vi räkna med att det leder till en ny skuldkris. Det är då viktigt att den inte hanteras av Världsbanken och IMF så att de bestämmer de fattiga ländernas politik.<br /><br />- Och det <span style="font-style: italic;">finns </span>ett institutionellt nytänkande - men <span style="font-style: italic;">inte i G20</span>. Däremot i en parallell process inom FN som Generalförsamlingens ordförande tagit initiativ till. En expertkommission under Joseph Stiglitz har lagt fram en rad förslag som ska diskuteras i New York 1 - 3 juni. Där finns idéer om ett ekonomiskt säkerhetsråd och om andra ganska små institutioner, till exempel för att kontrollera finansiella produkter, dvs ett slags varudeklaration, och för att värdera länders kreditvärdighet i stället för de värderingsbolag som misslyckats. Den kanske roligaste tanken är att inrätta ett slags ekonompanel i stil med FNs klimatpanel - kanske med Stiglitz som ordförande....<br /></blockquote>Till sist summerade Hermele:<br /><blockquote>- Jag tycker inte att det är som Johan säger att det man ska lära sig av den här krisen är att man inte ska ha några regelverk bara för att det tidigare har funnits så många dåliga regelverk. Jag tycker att din bok andas det: Ju mindre man gör desto bättre. Jag håller med om att krisen skapades av väldigt mycket dålig politik men slutsatsen är ju inte att vi <span style="font-style: italic;">inte </span>ska ha någon politik utan att vi ska <span style="font-style: italic;">bra </span>politik och jyssta regelverk. Och här finns alltså en del lärdomar att dra som detta med bankernas säkerhet vid utlåning och det som kallas kontracykliskhet, det vill säga att man ska gasa och bromsa vid rätt tillfälle i konjunkturcykeln och inte tvärtom. Likaså detta med <span style="font-style: italic;">comprehensiveness</span>, det vill säga att politiken ska vara heltäckande. Den kreativitet som finanssektorn gjort sig skyldig till har gjort att en hel del hamnat utanför böckerna, utanför redovisningen och utanför där kraven på säkerhet finns. En del länder har inte accepterat denna verksamhet utanför bokföringen och Paul Krugman har uttryckt saken bra: Allting som ska räddas som en bank när det smäller till ska också regleras som en bank.<br /><div style="text-align: center;"><span style="font-weight: bold;"></span></div></blockquote><div style="text-align: center;"><span style="font-weight: bold;">Panelens diskussion</span><br /></div>Sedan bjöd Natalie Besèr in till närkamp om regleringar. Behövs de?<br /><br />I den här sekvensen tycker jag att Norberg var svag när Hermele upprepade sin tes att dåliga regelverk ska ersättas med bra regelverk och inte leda till slutsatsen "bort med regelverken". Hermele menade till exempel att man mycket väl kunde skydda låntagarna, t ex med insättningsgarantier, samtidigt som man låter bankens ledning och ägare ta konsekvenserna av sitt ansvarslösa risktagande. Norbergs rädsla för banker som inte är privatägda lyste igenom när han beskrev sin motvilja mot vad han kallade romantiseringen av staten och politiken. Han pekade på risken för alltför kortsiktiga politiska beslut och på hur svårt eller rentav omöjligt det är att förutse konsekvenserna av olika ingripanden i marknaden. Vid ett tillfälle i diskussionen sammanfattade Hermele tesen i Johan Norbergs bok (som han också berömde för dess pedagogiska beakrivning av finansiella produkter, det bästa han läst i den vägen - det handlar ju om svåra saker som inte ens bankmän alltid begriper) som att krisen har väckt liv i en frukansvärd hotbild. Nämligen att 70-talet ska komma tillbaka med en andra våg av framtidstroende vänstermänniskor. Ja, sa Norberg, det stämmer - det är jag rädd för.<br /><br />Nesèrs nästa fråga gällde de internationella institutionerna. Ska de ha mer eller mindre makt?<br /><br />Mindre, sa Norberg litet tveksamt, och förde ett resonemang om att det inte är bra med en standardiserad modell för utveckling. Jag tyckte inte heller att Carl Bildt hade rätt när han talade om den enda vägens politik, lade Hermele till och beskrev sin skepsis inför IMF där direktören låter som en Keynesian (och kanske är det) medan tjänstemännen tycks hålla på som vanligt när de bestämmer villkoren, "conditionalities", när krisande länder beviljas lån.<br /><br />Och hur ska det gå för Syd? Blir de förlorare igen, undrade Nesèr.<br /><br />De fattiga är alltid de största förlorarna, svarade Norberg. Det är för att de inte är integrerade i den globala ekonomin. Men han återkom till sin tillit till den pågående globaliseringen - det ligger i dess natur att välståndet ökar och sprids, på lång sikt är han optimistisk. Hermele ville "dela upp Syd", han trodde att de stora, växande ekonomierna i Syd kommer att klara sig hyggligt. Inte så mycket talar heller för att det blir ett avbräck i biståndet till Syd. Han såg allvarligare på att det kan bli en mycket stor nedgång i de belopp som emigrantarbetare skickar till sina hemländer, i många fall tvingas de återvända till arbetslöshet.<br /><br /><div style="text-align: center;"><span style="font-weight: bold;">Publikfrågor</span><br /></div>Till sist var det dags för några frågor från publiken. Den första gällde utvecklingen i länderna söder om Sahara. Vad gör vi med dem? Hermele menade att utvecklingen de senaste åren varit ganska positiv, åtminstone om man ser till genomsnittet. Men bilden är mycket splittrad. Det finns samhällen som kollapsat, "failed states". En del länder får det mycket svårt med sjunkande råvarupriser och emigrantpengar, på en del håll är korruptionen utbredd. Norberg pekade på olika "Kina-experiment" i en del afrikanska länder, de är på gott och ont . Det handlar inte bara om den kinesiska statens aktiviteter, man kan i en del länder stöta på företagsamma kinesiska backpackers som är ute och söker affärsmöjligheter.<br /><br />Sedan tog <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.eki.mdh.se/personal/psm01/">Peter Söderbaum</a> till orda, han är verksam inom Ekologisk ekonomi på Mälardalens Högskola:<br /><blockquote>- Här har inte nämnts, överhuvudtaget, miljöfrågorna på allvar, eller hållbar utveckling. Hållbar utveckling är ett försök att koppla ihop det finansiella med miljön och social utveckling, alltså fattigdomsfrågorna. Jag tycker att man borde ha med sig det breda perspektivet på något sätt. När man funderar på vad som kan göras nämner Kenneth nya institutioner och en sak som är angeläget att få till stånd är pluralism inom nationalekonomin. Inom i stort sett hela världen är det <span style="font-style: italic;">en </span>teori och dess syn på människor och företag och marknader som är helt dominerande. Och varför är detta viktigt? Jo, för att varje teori också är en ideologi och då kan vi inte bete oss så här i ett samhälle som påstår sig vara demokratiskt. Den neoklassiska teorin underlättar för institutioner som Timbro och Cato därför att det finns en stor likhet mellan nyliberalismen och.... (här avbröts Söderbaum av ordföranden: "Hade du någon fråga eller?")<br /></blockquote>Hermele bekräftade att det inom många rörelser efterfrågas en sådan diskussion som Söderbaum är ute efter. Man talar på en hel del håll om en "New Green Deal och på Financial Times hemsida har man försökt mäta det gröna innehållet i olika länders räddningspaket - listan toppas av Sydkorea. "Att jag inte talat om en grön ekonomi beror på att jag inte tror att detta är en kris som stimulerar en sådan här utveckling. Det handlar, som jag var inne på när jag talade om IMF, snarare om en återkomst för traditionellt tillväxttänkande.Det gäller att få igång hjulen igen och det finns inte så mycket utrymme för ett grönt tänkande - även om det skulle vara möjligt, med bättre styrsystem, mera framförhållning och bättre visioner."<br /><br />Jag håller med, sa Johan Norberg och fortsatte:<br /><blockquote>- Vad den här krisen bevisar är att välstånd är kompis med miljötänkande. Ty så fort folk tvingas kämpa för sina jobb och får snäva marginaler så kommer de bort från ekologiskt tänkande. Det bästa som kan hända för att vi ska få ett uppsving för miljötänkandet är att vi känner oss trygga ekonomiskt. Det är innovationer och ny teknik som är lösningen. Laboratorierockar snarare än tagelskjortor. Plus en globalisering som sprider dessa framsteg snabbare.<br /></blockquote>Norberg höll däremot med om att det finns anledning att kritisera nationalekonomisk teori. Många missgrepp inom institutioner, företag och banker beror på en övertro på modeller som är ett slags missbruk av neoklassisk teori.<br /><br />Sedan kom turen till <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.samhallspartietforvuxna.se/">Lars Rutger Solstråle</a>:<br /><blockquote>- Jag är väl antagligen en förfärlig människa för jag vill tala i klartext. Men det är nog bäst så. Jag har ju talat med folk som sitter i Bilderberggruppen, med Carl Bildt och Urban Ahlin, ja, inte med Wallenbergarna... Dom sitter i styrgruppen där och sköter nationernas politik och så har vi en riksdag som avlövats all makt och som avhånas, den här gången <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/opinion/debatt/farglosa-ledamoter-forlamar-riksdagen-1.857334">av Gunnar Wetterberg</a> Hur kommer det här sig? Vad har det för samband med denna ruttna världsekonomi? Vem ska vi ställa till svars för att komma närmast källan? Ska vi rikta oss till de här tretton bankfamiljerna som äger penningutgivningsrätten eller ska vi låta dem ställa till ett världskrig mellan Österlandet och Västerlandet? Mellan Kina som vill ha betalt för sina pengar och USA som inte kan ta ansvar för dessa transnationella bankirerna?<br /></blockquote>Ja, frågade sig Hermele, vem ligger egentligen bakom den här dåliga politiken? Då bör man förstås titta bortom dem som formulerar politiken - det finns ju skikt världen över som systematiskt gynnas av den. Men man kan också se på direkta felgrepp som politikerna är ansvariga för. Och i Sverige kan man då se att borgare och socialdemokrater fört i stort sett samma politik alltsedan 1982.<br /><br />Visst kan man ställa bankfamiljerna till svars, menade Norberg. Har dom gjort misstag ska de få ta konsekvenserna. Men: Frågarens perspektiv är farligt. Man ska inte leta syndabockar. Det är därför min bok heter En perfekt storm. Det var så många olika saker som bidrog. Och underrubriken är "Hur staten, kapitalet, du och jag sänkte världsekonomin." Norberg vill att vi ska titta oss själva i spegeln och se vår egen skuld.<br /><br />Den sista frågeställaren var Bibi Danielsson. Hon pekade på de arbetsvillkor som råder i Kina med bl a "svältlöner", och hur Kinas överskott och sparande finansierar västländernas, framför allt USAs, konsumtion (och krig - återigen min anmärkning). Det här kan väl inte fortsätta hur länge som helst?<br /><br />Jag uppfattade detta som två frågor: Hur ska det gå för Kina? Och: Hur ska det gå för väst om man inte kan låna sig till "välstånd"? Svaren handlade dock bara om Kina.<br /><br /><div style="text-align: left;">Norberg började med att säga att det är farligt att tala om svältlöner eftersom Kina är ett land som har tagit sig från svält med just dessa löner. Men han medgav att bilden är blandad och i vissa avseenden djupt otillfredsställande."Det politiska systemet ska vi bara inte tala om. Men det är det största lyft ur mänsklig fattigdom som världen någonsin skådat." Och Hermele menade att Kina kan komma att klara sig hyggligt om de nu satsar på mera mera nationellt organiserad efterfrågan. Däremot handlar det inte om någon grön utveckling eftersom kolkraft är den viktigaste energikällan i industrialiseringen.<br /></div><br /><div style="text-align: center;"><span style="font-weight: bold;">Till sist</span><br /></div>Det här var en bra kväll med smak av Kunskapskanalen och jag tror att de flesta som var där tyckte det. Sven Elander och de andra på Forum Syd ska verkligen ha stort tack för arrangemanget, liksom panelen. Vi var säkert många som tyckte att en del klarnade. Jag förstår att det uppstod en del givande eftersnack också.<br /><br />Sedan är det denne Norberg. Han är ett provocerande fenomen som jag av och till har följt sedan han bland annat tack vare oss i Attac-rörelsen fick en rejäl skjuts i sin internationella mediekarriär som globaliseringskramare och världskapitalismens försvarare. Flera månader innan Attac Sverige överhuvudtaget existerade hade Johan Norberg och hans vänner bildat <a href="http://www.motattack.nu/"><span style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;">motattack.nu</span></a>, ett ideologiskt spökskepp på nätet som lanserades efter en lyckad kapning av <a href="http://filos.se/motattackdndebatt.pdf"><span style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;">DN Debatt 26 september 2000</span></a>. Rubriken löd "Stoppa huliganerna!" och där buntades Attac ihop med bl a Jean Marie Le Pen, Jörg Haider, Pia Kjaersgaard och AFA. Drivande i tilltaget, som fick med sig ett antal politiker och kändistyckare, alltifrån Alf Svensson och Göran Skytte till Stigbjörn Ljunggren och Karin Pilsäter, var Norbergs Timbro-kompis Mauricio Rojas. DN-journalisten Ingrid Carlberg har i <a href="http://filos.se/motattack.pdf"><span style="font-weight: bold; color: rgb(153, 0, 0);">en artikel</span></a> i Publicistklubbens årsbok 2002 beskrivit hur det gick till.<br /><br />Naturligtvis är Norberg intelligent och duktig och på sitt sätt en bra pedagog och retoriker. Som Hermele sa är En perfekt storm läsvärd. Men för mig är Norberg framförallt en tokliberal och det är ett stort problem vi inte har en offentlighet som förmår att skilja en vettig liberalism från en verklighetsfrämmande och cynisk. Själv har Johan Norberg tydligen inget intresse för en sådan distinktion. I diskussionen i tisdags kväll sa han att han aldrig förstått vad en nyliberal är för något. "Jag uppfattar det mest som ett invektiv". Det må så vara, sa Kenneth Hermele, att en del av oss använder det som ett skällsord. Men det har ett innehåll också, och så pekade han på den viktiga skillnaden mellan en socialliberal och nyliberal. Många i publiken tyckte uppenbarligen, till skillnad från Norberg, att det var ett viktigt påpekande.<br /><br />---<br />Se också Dagens Nyheters kommentar <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/pontus-dahlman-orovackande-enighet-om-finanskrisens-foljder-1.878636">här </a>och Johan Norbergs <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=5&year=2009#3189">här</a>.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-62474728216041232932009-05-24T13:00:00.018+02:002009-05-24T19:10:54.542+02:00Det våras för klimatindustriella komplexet<div style="text-align: center;"><span style="text-decoration: underline;"><br /></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJs2AYoimnmzi5Yghl1FgTZsYZxuO-QVUG-eLIFjABb1gXJpz_27Erulm1fzFKgJinIRG2mmyrqmWAG_dGsYOPOHziPfl-9rrBER6CbJXt5L7nE1D1WCkV_Pd-jT8BmHG1LdlooFq62HMH/s1600-h/greenwash_475x200_0.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 300px; height: 126px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgJs2AYoimnmzi5Yghl1FgTZsYZxuO-QVUG-eLIFjABb1gXJpz_27Erulm1fzFKgJinIRG2mmyrqmWAG_dGsYOPOHziPfl-9rrBER6CbJXt5L7nE1D1WCkV_Pd-jT8BmHG1LdlooFq62HMH/s320/greenwash_475x200_0.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5339438663489393362" border="0" /></a><span style="text-decoration: underline;"></span><span style="font-style: italic;font-size:85%;" >Bild från <a href="http://www.polyp.org.uk/">Polyp</a></span><br /></div>På initiativ av danska regeringen samlas idag ledare från världens storföretag, anförda av mäktiga lobbyorganisationer och insvepta i FN-flaggan. Det hela kallas <span style="font-style: italic;">World Business Summit on Climate Change</span> och ska på tisdag utmynna i Copenhagen Call, ett slags bolagens önskelista som av danska regeringen utlovats en gräddfil till förhandlarna vid FNs klimatmöte i Köpenhamn i december.<br /><br />Vi tar det från början.<br /><br />Vid ett möte i oktober 2007 lade den danska regeringen fram idén om en global konferens med företagsvärlden i syfte att "anta en klimatdeklaration riktad till regeringscheferna". En sådan deklaration, menade regeringen, kunde bl a innehålla en uppmaning till "en ambitiös överenskommelse om klimatet" och ett uttalande från företagsledarna "om aktivt stöd och egenansvar" från företagarvärlden. För att ett sådant ställningstagande skulle få effekt var det nödvändigt "att skapa ett brett stöd från inflytelserika globala företagsledare och bolag".<br /><br />Statsminister Anders Fogh Rasmussen, flera andra ministrar och många ambassadörer och tjänstemän lade ner sin själ i projektet och fick till exempel FNs generalsekreterare <span class="BTX">Ban Ki-moon </span>att <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.spacedaily.com/2006/090524121717.vi49ptvq.html">ställa upp</a> och ge världsorganisationens legitimitet åt denna bolagens sammankomst. Rent formellt sköttes det hela av <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://copenhagenclimatecouncil.com/">Copenhagen Climate Council</a> som stöttades av danska storföretag och samarbetade med tankesmedjan Mandag Morgen och som gång på gång betonade att de arbetade på danska regeringens uppdrag. Man var mycket framgångsrik i arbetet med att få följande globala organisationer att förena sig med danskarna i en koalition som ställde sig bakom World Business Summit on Climate Change:<br /><ul><li><a style="font-weight: bold; color: rgb(153, 0, 0);" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_82d37tbndr">UN Global Compact</a></li><li><a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.combatclimatechange.org/www/ccc_org/ccc_org/224546home/index.jsp">Combat Climate Change</a> (bildat på initativ av bl a Vattenfall)</li><li><a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.weforum.org/en/initiatives/ghg/index.htm">World Economic Forum Climate Change Initiative</a></li><li><a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://www.wbcsd.org/Plugins/DocSearch/details.asp?DocTypeId=251&ObjectId=MzQ0OTU">World Business Council for Sustainable Development (WBCSD)</a> Dess VD är svensken Björn Stigson som bl a sagt: ”Idén att vi i de rika länderna frivilligt skulle minska vår förbrukning av energi och råvaror för att ge de fattiga på jorden större utrymme - den är naiv......Vi måste hålla oss till verkligheten. Vi kan inte plötsligt försöka stoppa utvecklingen och säga: Nu ska vi fördela resurserna rättvist på jorden.” <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_83ck87bnhh&hl=en">Läs mer här.</a><br /></li></ul>Under dessa organisatoriska paraplyn hittar vi Shell, BP, Vattenfall, TOTAL, IATA (de internationella flyglinjernas sammanslutning), World Steel Association, SAS och Norska Hydro som alla säkert är intresserade av att pryda sin fasad med en grön profil. Ett annat slående exempel är Duke Energy, en av de viktigaste deltagarna från USA, som arbetar hårt för att få de amerikanska konsumenterna att tro att kol kan bli en ren teknologi.<br /><br />Den danska regeringens kanske viktigaste lockbete för att få storföretagen till Köpenhamn är två slutna sammankomster, Prepcoms, mot slutet av World Business Summit. Det ena leds av den danske miljöministern, det andra av statsministern. Här förs en "strukturerad dialog" (som planlagts av tankesmedjan Mandag morgen) med deltagande av ett urval av företagsledare och regeringsrepresentanter från USA, Indien, Kina, Brasilien, Sydafrika och Mexiko. Betydelsefullt är säkert också att danska regeringen lovat att se till att slutdokumentet från företagsledarnas konferens ska tillställas chefsförhandlarna vid Köpenhamn-mötet i december. Statstjänstemän har varit involverade i arbetet med företagsledarnas slutdokument så att det får en sådan form att det blir användbart i FNs klimatförhandlingarna.<br /><br />En vänlig tolkning av den danska regeringens initiativ är att den vill få den internationella företagarvärlden att medverka till en ambitiös överenskommelse om klimatet vid FN-mötet i december och bidra till att också de tveksamma nationerna ställer upp. Är detta trovärdigt?<br /><br />Nej, säger två röster med helt skilda utgångspunkter.<br /><ul><li>I<a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.corporateeurope.org/system/files/files/article/climate-summit-inc.pdf"> sin rapport</a> från Corporate European Observatory säger Kenneth Haar att den danska regeringen har öppnat dörrarna till FNs Köpenhamnmöte på ett sätt som bolagslobbyn inte vågat drömma om. Oavsett Danmarks avsikter finns det inget i regeringens upplägg som unerlättar en effektiv överenskommelse. Det som förenar lobbyisterna från företagarvärlden är att de <span style="font-style: italic;">inte </span>är inriktade på snabb handling på kort sikt (vilket är nödvändigt), att de <span style="font-style: italic;">inte</span> prioriterar förnyelsebar energi, att de litar till oprövad teknologi(t ex för rening och förvaring av kolavfall, en teknik som inte ens dess anhängare tror kan användas före år 2020) och att de tror på marknadslösningar (t ex den mycket ifrågasatta handeln med utsläppsrätter). Summa summarum enligt Kennet Haar: Det liknar en allvarlig politisk blunder att tro att företag som BP, Shell och Vattenfall ska övertyga motspänstiga regeringar om en "ambitiös" uppgörelse.</li></ul><ul><li>Klimatskeptikern Björn Lomberg ogillar World Business Summit i Köpenhamn av en helt annan anledning. I <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://online.wsj.com/article/SB124286145192740987.html">en artikel</a> i Wall Street Journal menar han att nu ställer företagsledarna in sig hos politiker och vetenskapsmän för att utföra ett gammalt välkänt trick: utnyttja lagar för att fylla sina egna fickor med pengar. Omotiverade regleringar omvandlar medborgarnas skatter till företagsvinster i "den gröna industrin" - han pekar bl a på att världens största tillverkare av vindkraftturbiner, danska Vestas, är medlem i Copenhagen Climate Council och att Al Gore, som hållit ett stort tal i Köpenhamn idag, har egna ekonomiska intressen i den gröna industrin. Det handlar om så kallad <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Rent-seeking">rent-seeking</a>. Lomberg påminner om president Eisenhowers berömda varning för det militärindustriella komplexet och menar att det vi ser i Köpenhamn de här dagarna är det framväxande klimatindustriella komplexet i full verksamhet.</li></ul>När jag nu lägger ut den här texten på min blogg har Al Gore nyss avslutat <a style="color: rgb(153, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.google.com/hostednews/afp/article/ALeqM5huXF60TimR0SvnSGMFkxEbmJKrNw">sitt tal</a> för företagsledarna i Köpenhamn. Man kan läsa om det i internationella medier men ännu syns inga tecken på att svenska journalister intresserar sig för det som pågår.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-78852885970727352662009-05-17T21:05:00.006+02:002009-05-17T22:19:23.478+02:00Möte med Bengt NermanVårsolen är härlig och det kryllar av folk i parker och på kaféer. Men alla är inte ute i det vackra vädret. En del av oss sitter mitt på blanka eftermiddagen inne i mörkret på Zita, "biografen för oberoende film" mitt i Stockholm.<br /><br />Där framme står Ingela Romare och berättar att ibland är det som att några änglar tar henne i nackskinnet och säger: "Nu ska du göra det här!" Så var det förra våren. Det var därför hon ringde till Bengt Nerman på Blidö och frågade om hon fick komma och filma några samtal med honom. Det fick hon och resultatet blev tre filmer som hon samlat under rubriken "Möte med Bengt Nerman".<br /><br />Bengt Nerman har haft stor betydelse för Ingela Romare i mer än 35 år. "Han är en av våra viktigaste röster. Han talar om allt. Om livet och döden. Om att skapa och att vara människa. Om samhället och existensen."<br /><br />Men ingenstans i de mäktigas offentlighet hörs Bengt Nerman. Det beror inte på att han är 87 år - han var livs levande på Zita igår och fortsatte att tala klartext <span style="font-style: italic;">live </span>när filmerna visats och ljuset tänts. Nej, att ni inte hör eller ser honom i mediernas "dramafabriker" (ett av de ord som han skapat och använder som kritiskt verktyg) beror på att han helt enkelt inte passar in där. Han liksom funkar inte i maskineriet.<br /><br />Desto bättre går det när Ingela Romare dyker upp som en autonom filmare, villig att lyssna och förstå. Den första filmen handlar om <span style="font-style: italic;">"Dikterna och den skapande processen"</span>. En av höjdpunkterna i den är när Bengt Nerman introducerar och läser en dikt från 1964 som börjar så här:<br /><blockquote>På detta djävliga kafé i Vallentuna<br />känner jag mig ganska glad<br />Det är ett ställe dit folk kommer i kaffepausen<br />läser tidningar, pratar femmilen<br />klämmer ner 25 öre i jukeboxen<br />De bryr sig inte om mig<br />fast jag sitter med mitt skrivblock<br />En tapet med Venedig är inramad på väggen<br />svängdörren bredvid vickar<br />och det slamrar från köket<br />Varför måste det vara annorlunda?</blockquote>Två år tidigare hade Bengt Nerman skrivit vad han brukar kalla en "skandalsuccé". Den hette <span style="font-style: italic;">Demokratins kultursyn</span> och fick både ABF och kultureliten att flyga i taket. Det var just det där med "måste det vara annorlunda?" som var så känsligt. Att våga säga typ "måste arbetarna verkligen lyftas av den där Kulturen, antingen de vill de eller inte, och knuffas uppför bildningstrappan så att de slutar läsa Sigge Stark och lär sig att njuta av Harry Martinsson?"<br /><br />Det här temat, att acceptera situationen sådan den är och själv välja sin väg från den punkt där man faktiskt befinner sig - och inte utsättas för auktoritära idealister som tvingar på en verklighetsfrämmande drömmar - är centralt också i den andra av Ingela Romares filmen som fått titeln <span style="font-style: italic;">"Samhället och Existensen"</span>. Under det här temat samlas större delen av Bengt Nermans författarskap, det som bibliotekarierna kallar facklitteratur men som i allra högsta grad är människolitteratur. Gång på gång utgår han från sin uppväxt<br /><blockquote>i sviterna av den ryska revolutionen, i ett ovanligt hem, lika kommunistiskt som borgerligt med oerhörda ideal och drömmar om sanning och frihet. Ideal som självklart också blev mina..... Det var en värld av klyvnad och dubbla budskap. Man skulle lära sig se, men inte sig själv. Sanningen var ledstjärnan men detta gällde inte i familjen, bara utåt. Människovärdet var det högsta av alla värden, men hemma fanns inget människovärde. Det var inget fel på den goda viljan - den fanns till övermått. Men ingen såg, i denna kommunistiska drömvärld, att ingenting gick ihop. Efteråt har jag förstått att detta var att leva i en existentiell lögn. (Ur Nermans bok <span style="font-style: italic;">Den offentliga lögnen</span> från 1997.)<br /></blockquote>Men när Bengt Nerman var 34 år gammal brast lögnbubblan. "Jag fick släppa taget i allt jag hade för händer och börja från början. Eller rättare: världen öppnade sig för mig och jag föll." Det han med tiden lärde sig var att man inte kan se samhället om man inte står på en egen existens. Som lektor på Journalisthögskolan försökte han därför lära studenterna att de skulle känna sin egen stjärt på stolen de satt på när de skrev om världen de levde i. Men det var fel tid och fel plats för sådana idéer. I stället segrade den lögn som säger att massmedierna har ett uppdrag att spegla världen utan att finnas i den. Bengt Nerman fortsatte att vara en levande människa som stod på sin egen existens men tillvaron på Journalisthögskolan blev till sist omöjlig. När han i arbetet försökte påminna om tankarna bakom Journalisthögskolans tillkomst fick han höra av yngre lärare: "Kom igen nu, Benke, det är nuet som gäller. Historia är historia."<br /><br />Ingela Romares tredje film om Bengt Nerman heter <span style="font-style: italic;">"Till frågan om Guds hand</span> eller <span style="font-style: italic;">Att stå skälvande invid skapelsens tå</span>". Det är en underbar berättelse, fylld av värme och humor, som tar sin utgångspunkt i något som heter Svenska Kyrkans bekännelsearbete. Det var en grupp som bestod av sju teologer och präster. "Och så jag som inte ens var medlem i Svenska Kyrkan." Men i gruppen fanns en präst och psalmförfattare som hette Lars-Åke Lundberg som ville att Bengt Nerman skulle vara med. Det där med medlemskapet var inget problem. "Och det var en av de mest spännande saker jag varit med om."<br /><br />Jag ska inte förstöra Bengts Nermans berättelse om Guds hand genom att försöka återge den, bara nämna att denna hand faktiskt inte sitter på en arm, och dessutom tillägga att den där skapelsens tå, som också nämns i filmens rubrik, härrör från författaren Walter Ljungkvist. Om Ljungkvists författarskap skrev Bengt Nerman sin doktorsavhandling, <span style="font-style: italic;">"</span><span style="font-size:100%;"><span style="font-style: italic;">Den skapande processen : </span><span><span style="font-style: italic;">en studie i Walter Ljungquists diktarmetod"</span> (1976). De båda umgicks under många år. "Walter Ljungquist var antroposof men vi talade bara om allt annat. I hans böcker finns ingen Gud, bara skapelsen."<br /><br />Ingela Romares "Möte med Bengt Nerman" har nyligen blivit färdig. Nu väntar jag bara på att Sveriges Television tar beslutet att sända de tre filmerna. Men redan nu kan man köpa den på DVD direkt av <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.ingelaromare.se/filmer.html">skaparen</a>. (Då ingår också Bengt Nermans essä <span style="font-style: italic;">"Till frågan om Guds hand."</span>)<br /></span></span>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-80861495653934507592009-04-30T08:17:00.010+02:002009-04-30T18:39:58.793+02:00Svininfluensa, nyliberalism och Djurens rättI <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.democracynow.org/2009/4/29/the_nafta_flu">Democracy Now!</a> hör jag att en geografiprofessor, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://farmingpathogens.wordpress.com/2009/04/28/the-nafta-flu/">Robert Wallace</a>, menar att svininfluensan egentligen borde heta NAFTA-influensan. NAFTA är ett handelsavtal som bär Bill Clintons signatur och omfattar USA, Kanada och Mexiko. Wallace´poäng är att avtalet i nyliberal anda ger fri lejd åt de multinationella bolagens svinfabriker samtidigt som de små producenterna slås ut. Också Världsbankens och IMFs strukturanpassnings-program har hjälpt till. "Alltsedan 1980-talet har Mexiko varit föremål för inskränkningar i infrastrukturen för djur och hälsa som dikterats av IMF".<br /><br />Wallace understryker alltså det självklara att det inte är svinen som skapar den miljö där patogenen H1N1, det sjukdomslastrandet viruset, uppstår:<br /><blockquote>De organiserade sig inte i samhällen med tusentals svin med försämrat immunförsvar. De valde inte på konstlad väg ut den genetiska variation som kan ha bidragit till att sänka hastigheten för överföringen av de farligaste virusstammarna. De skapade inte besättningar som är som getton längs industrier med tusentals fjäderfän. De skeppar inte sig själva hundratals mil med tåg, lastbilar eller flygplan. Naturen har inte gett grisar vingar. Ansvaret måste sökas i de beslut vi människor fattade för att organisera dem på det här sättet. Och när vi säger "vi" låt oss då vara klara över att vi menar hur jordbruksindustrin (<a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Agribusiness">agribusiness</a>) har organiserat svin och fjäderfän.<br /></blockquote>Inte oväntat tänker den renlärige nyliberalen Johan Norberg tvärtom. Även om svinfluensan är otäck,<a href="http://www.expressen.se/debatt/1.1550316/lat-inte-fattiga-betala-svinsmittan-obama"> </a><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.expressen.se/debatt/1.1550316/lat-inte-fattiga-betala-svinsmittan-obama">skriver han</a> i Expressen, så är "frihandelsmotståndarnas" medicin något ännu värre. Norberg skriver att globaliseringen naturligtvis skapar nya problem men att den också underlättar deras lösning - han exemplifierar med "historien om SARS".<br /><br />På DN Debatt får Wallace´ synsätt visst stöd av "två av landets främsta experter på influensavirus, professor Björn Olsen och infektionsläkare Christian Ehrenborg". <a style="font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/opinion/debatt/svininfluensan-har-kraft-att-utvecklas-till-pandemi-1.853714"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">De skriver</span></a> bl a att "oavsett vilket virus vi diskuterar, fågelinfluensa eller svininfluensa, är det två sidor av samma mynt, en effekt av vår djurhållning sedan århundraden." Deras resonemang uppskattas av bloggaren Per Anders Svärd <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://peranderssvard.blogspot.com/2009/04/svinfluensan-och-kottnormen.html">som summerar</a>:<br /><blockquote>Alltså, viruset är framgångsrikt eftersom det finns så stora populationer av de djur det specialiserat sig på att angripa. Dessutom hålls dessa djur ofta i trånga utrymmen vilket underlättar spridning av virus och andra mikroorganisemer. Lägg därtill att djurfabrikerna kommer att fungera som de ultimata träningslägren för bakterier som försöker bli resistenta mot antibiotika, så inser vi snart att hälsoriskerna även för människor växer för varje dag.<br /></blockquote>Däremot, menar Svärd, ger virusexperterna prov på en blind fläck i sitt tänkande. De ser nämligen problemet bara från produktionens synpunkt. Det är den som ska kontrolleras och övervakas. Men konsumtionen då? Svärd skriver:<br /><blockquote>Köttätandet behandlas med andra ord som en konstant, som något man bara tar för givet och som inte går att ändra på. Samtidigt ställer köttnormen upp krav på oss som skulle vara fullkomligt orimliga i andra sammanhang, till exempel att vi alla ska ta enorma hälsorisker för att rädda djurproduktsindustrierna - industrier som orsakar ett omätbart lidande och vilkas vinster i allmänhet inte gynnar några andra än ett litet fåtal företags- och aktieägare. Dessutom ska vi tvingas betala för att finansiera omfattande kontroller av problem som inte borde finnas till att börja med.<br /></blockquote>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-30537087766814124602009-04-28T11:22:00.007+02:002009-04-28T12:30:21.445+02:00Efter finanskrisen?I OBS, den långlivade fria rösten i Sveriges Radios P1, pågår <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=2733381">en debattserie</a> på temat "Efter finanskrisen - politiken och ideologierna". Häromdagen var det Petter Larssons tur att <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1713158&BroadcastDate=&IsBlock=">ta till orda</a>. Han börjar med att peka på alla de krisrapporter som strömmar in från olika länder och citerar Göran Greider som i ett tidigare inlägg sagt att "nu urskiljs åter frågor om makt, ägande och klass genom den liberala demokratins dimbildningar".<br /><br />Man hade kunnat hoppas, fortsätter Petter Larsson, att dessa gemensamman insikter om vän och fiende, dessa likadana kamper, skulle kunna driva fram en mera omfattande systemförändring. Men till det krävs en bärare av vreden. Fackföreningsrörelsen är till exempel alltför försvagad för att klara den uppgiften, menar han, och fortsätter:<br /><blockquote>De mer nydanande idéerna har på senare år i stället kommit från den globala rättviserörelsens organisationer. Men det är en splittrad rörelse med mycket små resurser. När några av dess mest självklara teman nu faktiskt genomdrivs, t ex hårdare tag mot skatteparadisen och lättnader i Internationella valutafondens krav på sina låntagarländer, så är frågan om rörelsen har kraft att driva på för mer. Jag tvivlar på det men hoppas förstås att jag har fel.</blockquote>På tisdag i nästa vecka ska jag tala om de här frågorna tillsammans med Johan Berggren från Ordfront och Daniel Berg från Institutionen för Ekonomisk historia på Stockholms universitet. Det sker i den östgötska filialen av den globala rörelse som Petter Larsson talar om, hos <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.ostergotlandsocialforum.se/index.html">Östergötlands Sociala Forum</a> i Norrköping. Jag delar Petter Larssons uppfattning om att vår rörelse har bra idéer men saknar den organisatoriska styrka som behövs för att bära dem in i offentlighetens centrum. Det får mig att tänka på en man som en gång inte heller hade någon organisatorisk styrka bakom sig men som hade desto sämre idéer. Jag ska återkomma till honom. Han hette Milton Friedman.<br /><br />Men för dagen ägnar jag mig åt Susan Georges idéer. <a style="font-weight: bold;" href="http://filos.se/susangeorge.pdf"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">Här</span></a> finns en utskrift (på svenska) av hennes bejublade tal i Hyde Park efter den stora demonstrationen i London 28 mars, inför G20-mötet i London. Kan också avlyssnas på You Tube. <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.youtube.com/watch?v=4Xt7LoFY8W8">Här.</a>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-59486402472192965822009-04-26T18:27:00.006+02:002009-04-26T19:49:01.158+02:00"Kapitalismen är död, leve IMF!"Svenska Dagbladet <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2796593.svd">skriver idag</a> att den kris som inneburit "slutet för den oreglerade råa kapitalismen" inneburit en "pånyttfödelse" för Internationella valutafonden, IMF, som senast vid G20-mötet i London 2 april lovades 750 miljarder dollar till krisbekämpning. De som menar att just IMF mer än de flesta frambringat denna "oreglerade råa kapitalism" tycker naturligtvis att detta litet grand är som att utse Usama bin Laden till att leda kriget mot terrorismen. Lyssna till exempel på Noam Chomsky <a style="color: rgb(102, 0, 0);" href="http://docs.google.com/Edit?id=dg47w39f_81c3tfscn9"><span style="font-weight: bold;">här</span></a>.<br /><br />Tvivelsutan har IMF ändrat sin retorik men många, till exempel <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.choike.org/documentos/IMFCrisis%20LoansTWN,.pdf"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">TWN</span> </a>- Third World Network och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.cepr.net/index.php/publications/reports/empowering-the-imf:-should-reform-be-a-requirement-for-increasing-the-funds-resources/">CEPR </a>- Center for Economic and Policy Research, har påtalat att IMF i stort sett är sig likt i sitt praktiska handlande. Därför var det naturligtvis intressant att lyssna till tongångarna på IMFs vårmöte som hölls i Washington den gångna helgen.<br /><br />Bästa guiden som jag har hittat hittills är Forum Syd och deras utsände medarbetare, Attac-medlemmen Sven Elander. Inför helgens möte gjorde Forum Syd <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.forumsyd.org/upload/V%C3%A5rm%C3%B6te%20i%20VB%20och%20IMF%202009.pdf">en genomgång</a> av läget och formulerade en del egna rekommendationer. Sven Elander rapporterade sedan dag för dag från mötet:<br /><ul><li>Bara två procent av krispaketetet till de fattigaste (23 april) <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.forumsyd.org/templates/FS_ArticleTypeA.aspx?id=8136">Här</a>.</li><li>Pengar till de fattigaste i fara (25 april) <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.forumsyd.org/templates/FS_ArticleTypeA.aspx?id=8407">Här.</a></li><li>IMF lättar på kraven efter påtryckningar (25 april) <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.forumsyd.org/templates/FS_ArticleTypeA.aspx?id=8730">Här.</a></li></ul>Den som vill tränga djupare in i IMFs och Världsbankens vårmöten kan t ex studera Bretton Woods-projektets rapporter och analyser. <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.brettonwoodsproject.org/art-564362">Här</a>.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-28030023465494258522009-04-22T15:04:00.005+02:002009-04-22T16:24:28.411+02:00UD om ACTAPå fredag är det möte med Utrikesdepartementets <a style="font-weight: bold;" href="http://www.regeringen.se/sb/d/10201"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">referensgrupp för extern handelspolitik</span></a>. På dagordningen står bland annat <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/04/attac-synar-acta.html">ACTA</a>. Inför mötet har man sänt ut en "rapport" om ACTA. Originalet är på engelska <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/actaeng.pdf">här</a> och den inofficiella svenska översättningen <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/actasve.pdf">här</a>.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-3362065998854659092009-04-22T13:34:00.010+02:002009-04-22T14:15:42.579+02:00EON planerar - Vi demonstrerar!Idag kan <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.barometern.se/nyheter/oskarshamn/eon-planerar-for-nytt-karnkraftverk%281283005%29.gm"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">tidningen </span>Barometern</a> berätta att EON Kärnkraft AB redan är i gång med planerna för ett nytt kärnkraftverk. Det berättade bolagets VD Per Lindell när han besökte Oskarshamn. Redan under nästa mandatperiod kan det bli aktuellt att ansöka om tillstånd att ersätta nuvarande Oskarshamn 1 med ett nytt och fyra gånger kraftfullare verk.<br /><br />Alltså är det viktigt, för alla som har möjlighet, att gå till Mynttorget i Stockholm kl 12.30 på lördag, 25 april, för att demonstrera. Talarlistan är imponerande - särskilt roligt är det förstås att en centerpartistisk riksdagsledamot ställer upp:<br /><ul><li>Solveig Ternström, skådespelare, riksdagsledamot för Centerpartiet: Värna kommande generationer!</li></ul><ul><li>Eva Moberg, författare</li></ul> <ul><li>Nalin Pekgul, ordförande Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund.</li></ul> <ul><li>Maria Wetterstrand, språkrör Miljöpartiet. Maria Ferm, språkrör Grön Ungdom.</li></ul> <ul><li>Wiwi-Anne Johansson, riksdagsledamot Vänsterpartiet.</li></ul> <ul><li>Olov Holmstrand, f. prof. i hydrogeologi, Chalmers: Om uranbrytningens risker.</li></ul> <ul><li>Nils Axel Mörner, geolog, f.d. Stockholms universitet: Om minst hundratusen års slutförvaring, med istid, jordbävningar och tsunami.</li></ul> <ul><li>Birgit Lindberg, miljökämpe från Arvidsjaur: Förstör inte Sverige med uranbrytning!</li></ul> <ul><li>Carina Gustavsson, Tidaholm: Urbefolkningar förgiftas av uranbrytning.</li></ul> <ul><li>Anita Lilburn, Aktionsgruppen mot Radioaktiv krigföring: Varje ton atombränsle Sverige importerar har orsakat 5 ton avfallsuran, giftigt som kvicksilver. Det används i ammunition, sprids i Irak& Afghanistan<br /></li></ul><br />Det är Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen som arrangerar. Stödarrangörer är Fältbiologerna, Kvinnor för Fred, Framtiden i Våra Händer, ARK/mot uranammunition, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Sveriges Kristna Socialdemokrater, Miljöpartiet/Grön Ungdom, Vänsterpartiet/Ung Vänster, Klimax Stockholm, Milkas, m.fl.<br />Demonstrationen övergår i samvaro med soppa och fika, underhållning, anföranden och diskussioner i Adolf Fredriks kyrkas församlingslokaler. Läs i <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/atomkraftnejdemo.pdf">flygbladet</a>!<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvkVSZxN8NWDkXUm3ZXNlC1s_SmjXPUTuptXJSLOUi0g35eJIi5cBPdqXRkTDRV1zd3QlB40Nz0mip6zaV7Y46C7aQoTgJTwW9U1COFMZJSfhXb6b_hjIDL4k8WhfP0rViJJtCeNs6Cw6O/s1600-h/Kampen+g%C3%A5r+vidare.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 200px; height: 184px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjvkVSZxN8NWDkXUm3ZXNlC1s_SmjXPUTuptXJSLOUi0g35eJIi5cBPdqXRkTDRV1zd3QlB40Nz0mip6zaV7Y46C7aQoTgJTwW9U1COFMZJSfhXb6b_hjIDL4k8WhfP0rViJJtCeNs6Cw6O/s200/Kampen+g%C3%A5r+vidare.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5327484953411039234" border="0" /></a><a href="http://www.blogger.com/post-create.g?blogID=3066795633621927799#" style="display: inline;" id="hide-labels-link" onclick="BLOG_hideLabels(); return false">Dölj allt</a>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-60414762025986413642009-04-21T10:27:00.005+02:002009-04-21T11:29:39.664+02:00Obama och IrakHalv sju i morgon kväll ordnas <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://iraksolidaritet.se/customers/iraksolidaritet/uploadfiles/Obama_o_Irak_0422.pdf">ett viktigt möte</a> av Iraksolidaritet i ABF-huset i Stockholm. Rubriken är <span style="font-style: italic;">"Obama och Irak - Är Irak på väg mot fred och demokrati?"</span> Mattias Cederholm, historiker från Lund och ett levande bibliotek när det gäller kunskap om kriget och ockupationen, ska föreläsa. Jag gissar att hans svar på frågan i mötets rubrik är ett bestämt nej. Själv skrev jag för ett tag sedan om optimism och skepsis när det gäller Obamas deklarationer och innebörden av SOFA-avtalet (Status of Forces Agreement) som förhandlades fram med Irak under George W. Bushs sista dagar vid makten. Artikeln har rubriken "Dragkampen om Iraks olja" och finns i tidskriften Brännpunkt och <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://filos.se/brannpunkt.pdf">här</a>.<br /><br />Det är annars slående hur de progressiva i USA och vänstern överhuvudtaget fortfarande är väldigt försiktiga i sin kritik av Barack Obama. När den globaliseringskritiska rörelsen under G20-mötet i London sköt skarpt mot de politiska ledarna gjordes undantag för Obama. Och inte ens Noam Chomsky går särskilt hårt fram när <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.democracynow.org/2009/4/13/noam_chomsky_on_the_global_economic">han intervjuas</a> av Amy Goodman i Democracy Now - Chomsky har hittills mera skjutit in sig på presidentens val av ministrar och rådgivare. Obama är en demokrat i mittfåran och har egentligen aldrig utgett sig för något annat, säger Chomsky, som menar att det har varit otänkbart för Obama att göra en Paul Krugman eller en Joseph Stiglitz till ansvariga för regeringens ekonomiska politik.<br /><br />Men stämningen i Obama-fan-land är inte den bästa, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/apr/17/barack-obama-supporters-naomi-klein">skriver Naomi Klein</a> i Guardian. Det är en artikel om hopp och hoppets baksmälla (hopeover, inte hangover) och risken med att hoppas i stället för att ställa krav. Hon får mig att tänka på en scen i Brechts pjäs <span style="font-style: italic;">Galileo </span>där Galileis hoppfulla anhängare sitter och väntar på att Galilei ska komma tillbaka från inkvisitionens domstol där han förhörs om sina vetenskapliga upptäckter. "Ve det folk som saknar hjältar!", säger Galileis unga fans. "Ve det folk som behöver hjältar!", replikerar Galilei som kommer in genom dörren efter att ha vikt sig för påvemakten.<br /><br />I slutet av sin artikel funderar Naomi Klein över varifrån folks hopp egentligen kommer. Hon kollar i den legendariske journalisten Studs Terkels bok <span style="font-style: italic;">Hope Dies Last</span> och hittar snart ett svar: "Hopp har aldrig sipprat ner. Det har alltid sprungit upp." Och så avslutar hon sin ordlista med begrepp som ska guida de Obama-hoppfulla med att döpa om gräsrötterna till hopprötter (vilket olyckligtvis på svenska rimmar med sopprötter). På engelska: <br /><strong></strong><blockquote><strong>Hoperoots</strong>. Sample sentence: "It's time to stop waiting for hope to be handed down, and start pushing it up, from the hoperoots."</blockquote>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-66743412158163172552009-04-18T18:32:00.010+02:002009-04-20T14:58:54.659+02:00ATTAC synar ACTAPå torsdag klockan sex <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/acta.pdf">bjuder Attac Stockholm in</a> till ett möte om ACTA. <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://stenskott.wordpress.com/">Amelia Andersdotter</a>, Attac-medlem från Lund och andra namn på Piratpartiets lista i valet till Europaparlamentet, kommer att informera.<br /><br />ACTA betyder Anti Counterfaiting Trade Agreement och är tänkt att bli ett internationellt antipiratavtal som ska förhindra varumärkesintrång och brott mot upphovsmannarätten. När jag först hörde talas om det tänkte jag: Det här har jag varit med om förut. Än en gång samlas de rika ländernas ledare, stänger dörren om sig och försöker få till ett handelsavtal som passar deras egna intressen. Och än en gång läcker uppgifter om deras förehavanden ut på Internet och en del ministrar får det hett om öronen och försöker värja sig med undanflykter och halvlögner.<br /><br />Förra gången var det <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_78g8m6sxct&hl=en">MAI-avtalet</a> - Multilateral Agreement on Investment. Det skulle bli ett investeringsvtal som skulle ge de rika ländernas storföretag fritt fram i andra länder och garanteras att de inte skulle behöva störas av medborgarnas demokratiska ambitioner att med egna lagar forma sina och företagens villkor. Till slut kastade Frankrike in handsken och hela projektet havererade. Det var 1998. Sedan dess har EU förgäves slitit med att få till stånd ett investeringsavtal i de pågående WTO-förhandlingarna.<br /><br />Den här gången, när det gäller ACTA, var det Japan som lade ett förslag i rikemansklubben G8 2005 och efter olika<span style="font-family:webdings;"> </span>turer kom de sekretessbelagda förhandlingarna i gång förra året. Drivande uppges USA, Japan, Schweiz, EU och Kanada vara. Övriga deltagare är Australien, Marocko, Syd-Korea, Nya Zeeland, Singapore och Mexiko. Sverige har en observatörsplats. Enligt riksdagsledamoten Max Andersson (Mp) har också "Hundratals amerikanska storföretag fått status som officiella observatörer och har insyn och tillgång till förhandlingarna. Det gäller företag som IBM, Time Warner och Pfizer."<br /><br />I februari i år började det läcka ut uppgifter. Olika hotbilder har spridits: Läkemedel till fattiga människor kan stoppas. Tullen kan kontrollera resenärers bagage och undersöka mp3-spelare och datorer. Internetoperatörer kan åläggas skyldigheter att se till att upphovsrätten efterlevs på Internet. ACTA kommer att kräva lagändringar och det betyder att riksdagen ställs inför fullbordat faktum när avtalet presenteras.<br /><br />Som ett brev på posten kom kraven från organisationer, politiker och bloggare att hemlighetsmakeriet ska upphöra. Publiciteten och debatten är omfattande. Svenska regeringen säger att man driver kravet på öppenhet och att EU också gör det. Men andra länder håller emot. Barack Obama har meddelat att han behåller hemligstämpeln med hänvisning till den nationella säkerheten. Störst öppenhet har Kanadas regering visat. De har haft en genomgång och diskussion med "civilsamhället" och deras PowerPointPresentation <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.international.gc.ca/trade-agreements-accords-commerciaux/assets/pdfs/ACTAPresentation-eng.pdf">ligger på nätet</a>. När svenska UDs referensgrupp för extern handelspolitik sammanträder på fredag är ACTA en av punkterna på dagordningen. Attac kommer att vara med på mötet.<br /><br />I den svenska debatten har kritikerna nästan uteslutande talat om hoten mot den personliga friheten och integriteten och risken för att Internet kontrolleras och teknikutvecklingen hämmas. Intressant nog ser man det inte (med undantag för en att-sats i Miljöpartiets riksdagsmotion) som en fråga där de rika länderna i nord försöker befästa sitt övertag gentemot länderna i syd. Denna aspekt är central för den kandensiske juridikprofessorn Michael Geist, som är en av de främsta auktoriteterna när det gäller ACTA.<br /><br /><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.ip-watch.org/weblog/2009/04/14/the-acta-threat-to-the-future-of-wipo/">Är ACTA det nya WIPO?</a> frågar Geist. Hans resonemang bygger på att de kanadensiska förhandlarna öppet har medgivit att motivet bakom ACTA (förutom problemet med piratversioner och piratkopiering) är att man inte gillar arbetet med en utvecklingsagenda i <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.wipo.int/portal/index.html.en">WIPO</a>, som är det FN-organ som bildades för snart 40 år sedan för att lösa problem inom immaterialrätten genom multilaterala överenskommelser. Geist pekar på det märkliga förhållandet att ACTA-förhandlarna omfattar varken de länder som brukar betraktas som källan till problemet (Kina, Ryssland) eller som offer för det (Afrika när det gäller medicin). Han menar att de rika länderna vill arbeta fram ACTA-avtalet utan andra länders medverkan för att sedan etablera det som en global standard genom bilaterala och regionala avtal. Geist har tydligen gett upp hoppet om att skjuta ACTA i sank för att i stället satsa på WIPO. Han menar att u-länderna står inför valet att antingen hamna vid sidan om och bli helt utan inflytande eller att ställa krav på att utvidga förhandlingsgruppen. Alltså skapa ett slags G20 genom att länder som Brasilien, Argentina, Chile, Indien, Egypten, Sydafrika, Kina och Ryssland deltar på lika villkor. Hur som helst kan vi än en gång - som senast efter G20-mötet i London - konstatera att FN är den stora förloraren.<br /><br />Det kan också vara på sin plats att notera att ACTA-förhandlare gett uttryck för ambitionen att få ett avtal som går längre än ett redan redan existerande multilateralt handelsavtal om immaterialrätt, nämligen TRIPS, som ingår i WTO. Det är ett hårt kritiserat avtal och många, också liberaler, har undrat vad ett sådant avtal har med frihandel att göra. För sju år sedan kunde man läsa en artikel om TRIPS på Expressens ledarsida som hade rubriken: <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_79hhztt8fz&hl=en">Slopa WTOs patentregler. Bra idéer ska stjälas.</a><br /><br />Här följer nu ett urval av den svenska diskussionen om ACTA.<br /><ul><li> <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2503893.svd">Förslaget om ACTA måste ut på remiss</a>. Debattinlägg i Svenska Dagbladet av <strong style="font-weight: normal;">Erik Josefsson (</strong>kandidat, V, till Europaparlamentet), <strong style="font-weight: normal;">Karl Sigfrid (</strong>riksdagsledamot, M) <strong style="font-weight: normal;">Erik Laakso (</strong>socialdemokratisk debattör) <strong style="font-weight: normal;">Erik Hultin centerpartiet (</strong>CenterUppropet.se). <a style="color: rgb(102, 0, 0);" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2525917.svd"><span style="font-weight: bold;">Replik</span></a> från EU-kommissionens talesman i handelsfrågor Peter Power samt <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2581283.svd">replik på repliken.</a></li></ul><ul><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/regler-for-internet-blir-fraga-for-acta-avtalet-1.839975">Regler för Internet blir fråga för Acta-avtalet.</a> Dagens Nyheter </li></ul><ul><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/nyheter/sverige/naringsutskottet-varnar-hemlighetsmakeri-1.836854">Näringsutskottet värnar hemlighetsmakeri.</a> Dagens Nyheter</li></ul><ul><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/03/vi-jobbar-hart-oppenhet-om-acta-forhandlingarna">Vi jobbar hårt för öppenhet om ACTA-avtalet</a>. Newsmill. Av borgerliga ledamöterna i Näringsutskottet Karin Pilsäter, ordförande (FP), Björn Hamilton (M), Jan Andersson, (C), Mikael Oscarsson (KD)</li></ul><ul><li><span style="font-size:100%;"><span style="font-weight: normal;"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/nya-acta-dokument-motsager-uppgifter-fran-riksdagspolitiker-1.840343">Nya ACTA-dokument motsäger uppgifter från riksdagspolitiker.</a> Dagens Nyheter.</span></span></li></ul><ul><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.forumsyd.org/templates/FS_ArticleTypeA.aspx?id=6249">Kritiken växer mot nytt patentavtal</a>. Forum Syd. </li></ul><ul><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.arbetaren.se/articles/inrikes20090401-3">ACTA befaras stoppa läkemedel åt fattiga</a>. Arbetaren.<br /></li></ul><ul><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GW02N433">Riksdagsmotion (M)</a> med Karl Sigfrid som första namn<br /></li></ul><ul><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GW02N363">Riksdagsmotion (Mp)</a> med Max Andersson som första namn<a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.forumsyd.org/templates/FS_ArticleTypeA.aspx?id=6249"><br /></a></li></ul><ul><li><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:677998978; mso-list-template-ids:-778776830;} @list l0:level1 {mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; font-family:Symbol;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman";} </style> <![endif]--><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.forumsyd.org/upload/tmp/glufs/handel/ACTAEP081218del.doc">Europaparlamentets resolution</a> den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln</li></ul><span style="display: block;" id="formatbar_Buttons"><span class="on" style="display: block;" id="formatbar_Bold" title="Fet" onmouseover="ButtonHoverOn(this);" onmouseout="ButtonHoverOff(this);" onmouseup="" onmousedown="CheckFormatting(event);FormatbarButton('richeditorframe', this, 3);ButtonMouseDown(this);"><br /></span></span>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-67744713202623904442009-04-14T08:23:00.020+02:002009-04-14T12:22:32.592+02:00Eftertankar från G20Under påskdagarna har jag varvat stunderna i solen med att försöka sortera alla intryck från G20-mötet i London. Våra vanligaste medier ägnar sig nu, efter sitt uppflammande, ytliga och våldfixerade G20-intresse, åt andra saker. Men på Internet hopar sig kunniga och nyanserade utvärderingar. I morgon <span style="font-size:100%;"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_75hcgcvddp">träffas vi i Attac</a></span> Stockholm för ett eftersnack och jag har samlat en del av mina intryck i en globaliseringskritisk text med rubriken <span style="font-style: italic;">G20-mötet: Global makt utan legitimitet</span>. Den finns <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://filos.se/g20london.pdf">här</a>.<br /><br />Här kommer länkar till några andra utvärderingar som finns på nätet.<br /><ul><li><a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_74hh4vpwg9&hl=en">Forum Syds extra nyhetsbrev</a> om G20-mötet. </li><li><span style="font-size:100%;"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.brettonwoodsproject.org/art-564159">Bretton Woods Project</a>: </span><span style="font-size:100%;">G20 ‘trillion’ dollar magic trick <span class="subtitle">- Reforms remain house of cards</span></span></li><li><span style="font-size:100%;"><span class="subtitle"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.taxresearch.org.uk/Blog/2009/04/02/what-we-got/">Richard Murphy</a>, Tax Research UK: What we got. (Plus många ytterligare inlägg på <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.taxresearch.org.uk/Blog/">hans blogg</a>.)</span></span></li><li><span style="font-size:100%;"><span class="subtitle"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.wdm.org.uk/news/g20bitterpilltoswallow02042009.htm">World Development Movement</a>:</span></span><span style="font-size:100%;"> G20 outcome – 'a bitter pill for the world’s poor' says banned World Development Movement</span></li><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.oxfam.org.uk/resources/policy/economic_crisis/downloads/bn_what_happened_at_g20.pdf">Oxfam</a>: What happened at G20? Initial Analysis of the Lonndon Summit<br /></li><li><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.eurodad.org/whatsnew/articles.aspx?id=3539">Eurodad</a>:<span style="font-size:100%;"> Some progress on governance and finance, but a long way to go </span></li></ul>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-71538368723059734002009-04-09T08:01:00.020+02:002009-04-09T20:22:40.077+02:00Döden i London 2005 och 2009<object width="425" height="344"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Qrpdrn5kb0s&hl=sv&fs=1"><param name="allowFullScreen" value="true"><param name="allowscriptaccess" value="always"><embed src="http://www.youtube.com/v/Qrpdrn5kb0s&hl=sv&fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="425" height="344"></embed></object><br /><br />Det sägs att lögnen hinner jorden runt innan sanningen fått på sig stövlarna. Men det tog bara en vecka innan lögnerna kring Ian Tomlinsons tragiska slut började flagna.<br /><br />Till en början hade vi alla fritt tillträde till platsen framför Bank of England förra onsdagen. Men omkring 12.30 spärrades alla utfartsvägar. Jag frågade en polis varför vi inte fick gå därifrån. "Här är ju lugnt." Ja, svarade han, "men det är inte lugnt på andra håll i stan." Det var inte sant. I min Mp3-spelare rapporterade BBC London att det var lugnt på stan.<br /><br />Denna polisstrategi att hindra människor både från att komma och gå, kallad <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.nextleft.org/2009/04/we-need-to-make-kettling-issue.html">kettling</a>, innebar naturligtvis en provokation. Vid 16-tiden krossades ett par fönster till Bank of Scotland men på de flesta andra ställen inom avspärrningen var det lugnt. På sina håll dansade och sjöng folk. Halv fem hävdes avspärrningarna på ett par gator och de flesta av oss lämnade området.<br /><br />Någon gång efter klockan sju kommer en hemlös tidningsförsäljare förbi. Han är på väg till sitt härbärge. Fem i halv åtta kollapsar han och ambulans tillkallas. Han är död vid ankomsten till sjukhuset. I de första rapporterna från Reuter, vidarebefordrade av bl a <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/demonstrant-dog-under-g20-protest-1.835710">Dagens Nyheter</a>, heter det att demonstranterna hindrade polisen från att hjälpa Tomlinson när han fallit omkull.<br /><br />Det finns ett organ, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.ipcc.gov.uk/">IPCC</a>, som ska utreda klagomål mot polisens arbete. IPCC överlät själva utredningen till polisen. Man meddelade efter en första läkarundersökning att Tomlinson dött en naturlig död.<br /><br />Men igår offentliggjorde Guardian <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/uk/2009/apr/07/video-g20-police-assault">en video</a> inspelad av en amerikansk fondmäklare som var närvarande under protesterna vid Bank of England. Den visar hur Tomlinson går med händerna i fickorna när han slås ner bakifrån av en polis. Han ligger på marken men försöker resa sig. Tre andra poliser står och tittar på utan att hjälpa honom. Senare (varför så sent?) offentliggörs <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/uk/video/2009/apr/08/g20-police-assault-ian-tomlinson-video">en filmsnutt</a> från Channel 4 som styrker den första videoversionen.<br /><br />En <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dailymail.co.uk/news/article-1168315/G20-tragedy-Damning-new-film-shows-riot-officers-beat-man-times-died.html">störtflod </a>av publicitetet och andra aktiviteter följer. Scotlands Yards chef och Londons borgmästare blir tvungna att uttala oro över vad de ser på sina TV-skärmar. Det "självständiga" övervakningsorganet IPCC ändrar sig och bestämmer sig nu för att koppla bort polisen och inleda en egen regelrätt brottsutredning. Förre borgmästaren i London, Ken Livingstone, säger att det hela kan sluta med att polisen åtalas för vållande till annans död. Wikipedias sidor om <span style="font-size:100%;"><span style="font-weight: normal;"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Death_of_Ian_Tomlinson">Death of Ian Tomlinson</a> bara växer.</span></span><br /><br />Brittiska medier har redan påmint om den otäcka parallellen med vad som hände i London 22 juli 2005. Då var det G8 i Skottland som Tony Blair och Gordon Brown var på väg att göra till en personlig PR-succé. De försökte, alls inte utan framgång, att lansera sig som Afrikas nya bästa vänner som <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.monbiot.com/archives/2005/07/09/africas-new-best-friends/">George Monbiot skrev</a> i Guardian. Nu skulle de fattiga länderna befrias från sina skulder. Sveriges finansminister Pär Nuder bar samma Vita band om handleden som ärkebiskopen och många Attac-medlemmar. Makten backades upp av Bono och Bob Geldof (numera Sir) samlade massorna framför TV-mottagarnas utsändning av Live 8. Naturligtvis var det Tony Blairs förhoppning att folk skulle glömma hans skändliga roll i Irak-kriget. Men under G8-konferensens näst sista dag briserade terroristernas bomber i Londons tunnelbanor. Blair påmindes om sitt krig mot terrorismen och fick lämna hotellet i Skottland för att åka till huvudstaden. Och dagen därpå sköt polisen en oskyldig man från Brasilien, <span style="font-size:100%;"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Jean_Charles_de_Menezes">Jean Charles de Menezes</a>, t</span>ill döds vid tunnelbanestationen Stockwell.<br /><br />Också den gången började det med att det "oberoende" IPCC friade polisen. Men också då vittrade lögnen i London sönder och anklagelserna arbetade sig uppåt i makthierarkierna. Det blev rättegångar (<a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_68dpkcch9r&hl=en">och nya frikännanden</a>) och krav på att högste polischefen i London, Sir Ian Blair skulle avgå. Det blev diplomatiska störningar på högsta nivå mellan Brasilien och England och idag, efter de avslöjande videofilmerna om polisens övergrepp på Ian Tomlinson, skriver de brittiska tidningarna åter om London i juli 2005. I Times <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.timesonline.co.uk/tol/comment/letters/article6061882.ece">publiceras en kondoleans</a> från Jean Charles de Menezes <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://justice4jean.org/">Family Campaign</a>: "Varje påstående om att man har lärt läxan av Jean's död är nu allvarligt ifrågasatt."<br /><br />Jag hade inte tänkt ägna skärtorsdagen åt döden i London. Men <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2715589.svd">Svenska Dagbladets artikel</a> i morse om de avslöjande videofilmerna gjorde det angeläget. <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/man-knuffad-av-polis-dog-i-hjartattack-1.840550">Dagens Nyheters</a> nätupplaga publicerade en text i morse, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.yelah.net/news/20090408193150">Yelah</a> lade ut nyheten redan igår och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=2755973">Ekot </a>har en text på sin hemsida. Annars är det tunt från svenska mediers sida.<br /><br />Däremot skrev och talade alla massmedier om <span style="font-style: italic;">demonstranternas </span>våld före G20 mötet. Som <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/environment/georgemonbiot/2009/apr/01/g20-policing-climate-protest-riot">George Monbiot skrev</a> var det <span style="font-style: italic;">en </span>grupp som i veckor före toppmötet laddade för våldsamma sammanstötningar - och det var <span style="font-style: italic;">inte </span>demonstranterna, det var polisen. Säkerhetskonsulter tjänade grova pengar på att råda bankfolk att ta på sig gympadojor och jeans för att inte bli antastade. Men jag har inte sett någonting alls om våldsamma övergrepp mot medborgare från demonstranternas sida (skadegörelse är trots allt något annat än våld mot människor). Det är något av en historiens ironi att det otäckaste våld som vi kunnat bevittna utfördes av polis och filmades av en bankman.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJMbpqvPqWZmesSPE93inS6tH50A8c9Br1Gv1HhbvokVxJlooCQSnW-EM1ckweKQQg-a4vxvMxaMeuydOAN8t0Lr6D7_kdopE8ykZsRuLbdCLIfAHS8ccHSKMy8EvEKHk972CPvWcYnsop/s1600-h/m+enezes.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 289px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJMbpqvPqWZmesSPE93inS6tH50A8c9Br1Gv1HhbvokVxJlooCQSnW-EM1ckweKQQg-a4vxvMxaMeuydOAN8t0Lr6D7_kdopE8ykZsRuLbdCLIfAHS8ccHSKMy8EvEKHk972CPvWcYnsop/s400/m+enezes.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322681539134782530" border="0" /></a>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-62739366950363317942009-04-07T18:34:00.030+02:002009-04-08T13:12:15.164+02:00Carl Bildt saknar något på bilden<div style="text-align: right;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ2gYpCxLtkrQULtmDqMsDFbCo-6rBqnGgO-wHIwFMhCr-A5VDs4RZ06iI_9djwR97f_rm2CwdMbX3GfrHOUY1Ipr80Q9UCLm3qCsb8Sktnm3rsptfMATfGIwzBETHg6ucFl7EoYN-QBhI/s1600-h/familkjeportr%C3%A4ttet.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 266px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjJ2gYpCxLtkrQULtmDqMsDFbCo-6rBqnGgO-wHIwFMhCr-A5VDs4RZ06iI_9djwR97f_rm2CwdMbX3GfrHOUY1Ipr80Q9UCLm3qCsb8Sktnm3rsptfMATfGIwzBETHg6ucFl7EoYN-QBhI/s400/familkjeportr%C3%A4ttet.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322017569362955794" border="0" /></a><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/2.0/deed.sv"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 54px; height: 16px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjyMnLGNQF6IaZ91WodX9RcIR5FUYRmCKRoNlWgUMMiR3auv59HZDIIai-mrj_3bqD-AF5NpK2Fqa8ts-c7gES4C0yp9aorxOEgo_3_AuRMdVC2oV7652k56Lxr3JXhOHZ1IG_rAwq0LgyT/s400/common+source.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5322014969170670834" border="0" /></a></div>Under rubriken "Sverige utanför rikemansklubben" läser jag <a style="font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_67dz6wjphd&hl=en"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">i Sydsvenskan</span></a> att Carl Bildt är irriterad över att Sverige inte fick vara med i gänget på bilden. Men där har han väl fel? Sverige är ju representerad av tredje mannen från höger i översta raden. Han heter Mirak Topolanek. I alla fall har jag alltid fått höra att Sverige genom att gå med i EU visserligen förlorade sin möjlighet att ha en egen plats vid bordet i internationella sammanhang men å andra sidan blir vi desto starkare genom att vi ingår i det mäktiga EU-kollektivet.<br /><br />Men jag har förstås också alltid tänkt att det där är struntprat och i bl a WTO-sammanhang har jag kunnat se hur Norge (men inte Sverige) har kunnat föra en politik som var självklar svensk politik förr i världen. Och nu tycks också Carl Bildt förstå att EU-entusiasternas resonemang inte håller när det kommer till kritan. "Vi arbetar nu för att få en fast representation vid nästa möte, säger Bildt till Sydsvenskan."<br /><br />Att det där starka och eniga EU är nonsens i dessa kristider framgår också av att de stora solospelarna under G20 i London var Englands, Tysklands och Frankrikes statschefer som naturligtvis inte hade en tanke på att låta sig företrädas av det europeiska ordförandeskapet.<br /><br />Carl Bildt tycks vara nöjd med G20 som global regering om bara Sverige får vara med. Det är inte jag och många andra i den globala rättviserörelsen. Jag har talat om G20s brist på legitimitet i <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1674466">P1-morgon</a> och <span style="color: rgb(0, 0, 0);">P4 Väst</span> och i <a href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_65s2h9k8g2&hl=en"><span style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;">Sydsvenskan</span></a> och jag har kritiserats för det av ledarskribenter i <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/article423460/G20-INTE-G192.html"><span style="color: rgb(102, 0, 0);">Sydsvenskan</span></a> och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.bt.se/ledare/ar-det-fel-att-traffas-%281244125%29.gm">Borås Tidning</a> (som också publicerat <a href="http://www.bt.se/ledare/karlsson-och-carlsson%281256206%29.gm"><span style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);">en kritisk replik</span></a> av Johan Sanne.)<br /><br />Det tycks vara en utbredd uppfattning bland ledare och ledarskribenter att demokrati på global nivå är för krångligt och att det är bättre att de mäktigaste får bestämma. Jag medger att det här är en knivig fråga och att G20 säkert skulle få beröm i framtidens historieböcker om de visar sig vara de rätta männen (inklusive de två kvinnorna) att lösa världens kriser. Inget tyder emellertid på det.<br /><br />Till G20s bristande förmåga som krislösare återkommer jag säkert. Till dess rekommenderar jag <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.internationalpeaceandconflict.org/profile/JanOberg">Jan Öbergs</a> analytiska text, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.transnational.org/Resources_Treasures/2009/Oberg_G20-C5.html">Reality Show för Realpolitiker</a>. Det är en kommentar som vibrerar av vanmakt, ursinne och förtvivlan över maktens skådespel och dess medlöpande mediemaskineri. Bland annat menar han att G20-ledarna, med viss reservation för Barack Obama, utmärks av "en fundamental brist på nyskapande tänkande, nya teorier och en helhetlig förståelse som gör det möjligt för dem att se det som pågår som ett knippe samtidiga kriser på vårt gemensamma klot."Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-49022969056696885862009-04-05T10:45:00.032+02:002009-04-05T16:43:41.080+02:00Gordon Brown dikterar, medierna repeterar<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhttpxqGKWSS9VP2K-_y9Uztg-VMGO6eatOwYSKB_kBFeKgBa41VaWe0FaVP-dPrR21RNcdNqsH4YnuDnWOrnmk-LHtg8veMyCzH8lLavOMk74AIXNP0a4r3_6cPdBWcIaws2o8XNs0yMuC/s1600-h/aktuellt+g20.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 229px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhttpxqGKWSS9VP2K-_y9Uztg-VMGO6eatOwYSKB_kBFeKgBa41VaWe0FaVP-dPrR21RNcdNqsH4YnuDnWOrnmk-LHtg8veMyCzH8lLavOMk74AIXNP0a4r3_6cPdBWcIaws2o8XNs0yMuC/s400/aktuellt+g20.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5321172444966124098" border="0" /></a>Siffror som meddelas vid slutet av internationella toppmöten behöver granskas noggrant, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?docid=dg47w39f_62f3xhjzd9&hl=en">skriver Financial Times</a> dagen efter G20-mötet i London. "Särskilt gäller det dem som den brittiske premiärministern Gordon Brown presenterar." Tidningen menar att han föregås av ett rykte om att blåsa upp siffror, presentera gamla nyheter som nya och "räkna dubbelt".<br /><br />Brown nämnde två stora siffror vid sin presskonferens. Den ena, 5000 miljarder dollar, avsåg G20-staternas upplåning och kallades "den största finansiella stimulans som världen någonsin skådat". Den andra, 1100 miljarder dollar, avsåg nya pengar "i ett program för att återskapa krediter, arbeten och tillväxt".<br /><br />De 5000 miljarderna dollar är alltså tidigare beslut som tagits före G20-mötet. Någon ny stimulans annonserades inte i London vilket åtminstone Brown och Obama hade hoppats på. Siffran är långt under den som IMF uppskattat som erforderlig, skriver Financial Times. Det är också oklart hur den har räknats fram. Brittiska finansdepartementet har uppgett att siffran är den sammanlagda ökningen i staternas upplåning under åren 2008, 2009 och 2010 jämfört med 2007 års nivå.<br /><br />Och hur är det med "de nya 1100 miljarderna"? Financial Times går igenom de olika posterna och summerar: "De nya åtagandena tycks snarare vara under 100 miljarder dollar än 1100 miljarder och större delen av beloppet var på väg utan beslut på G20s toppmöte." (<a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?docid=dg47w39f_64cgzr89ws&hl=en">Detaljer här.</a>)<br /><br />De svenska medierna struntade fullständigt i Financial Times insikt att det är viktigt att granska vad makten säger när den har haft sina möten. <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1680055&BroadcastDate=&IsBlock=">Studio Ett</a> i torsdags gästades av Ekots ekonomikommentator som skulle förklara vad G20-mötet kommit fram till och vad det betydde. Problemet var bara att han inte hade hunnit läsa slutkommunikén. I stället fick han använda det som den belåtne Gordon Brown ville att vi skulle höra. Sveriges Radio blev alltså den brittiske premiärministerns egen lilla högtalare. Och så har det i stort sett fortsatt. I <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://svtplay.se/v/1506823/aktuellt/2_4">Aktuellt</a> och i <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://svtplay.se/v/1506728/rapport/2_4">Rapport</a> (de båda programmen ligger kvar på nätet t o m 9 april), <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_63d6rgq5fh&hl=en">Tidningarnas Telegrambyrå</a>, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/ekonomi/hela-varldens-raddningspaket-presenterades-av-en-nojd-gordon-brown-1.836205">Dagens Nyheter</a>, <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2689249.svd">Svenska Dagbladet</a> .... (Studio Ett spottade upp sig <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1682322&BroadcastDate=&IsBlock=">i fredags</a> när bl a Stefan de Vylder intervjuades om IMF och Björn Wessberg, professor i skatterätt, om skatteparadisen)<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgE-qWzcI0Xo6VvPY8fW8zPWsrXogeeRFFEc_P6yv93enhNBgNuzkNPK46hm-gzbTD792sZWG_YoWjcCdfzvDHkxXS2CA27xezq6bcp1jlvk8OKkz9beZSNdmyuEWTtservAStn6ucxKrZf/s1600-h/rapport+g20.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 220px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgE-qWzcI0Xo6VvPY8fW8zPWsrXogeeRFFEc_P6yv93enhNBgNuzkNPK46hm-gzbTD792sZWG_YoWjcCdfzvDHkxXS2CA27xezq6bcp1jlvk8OKkz9beZSNdmyuEWTtservAStn6ucxKrZf/s400/rapport+g20.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5321172234068108018" border="0" /></a>Financial Times egen konspirationsteori (så kallas ju många goda hypoteser innan de blir bekräftade som sanningsenliga) är att Gordon Brown och hans kolleger satsade på att redovisa stora siffror för att därigenom dölja allt som man inte uträttade och som det råder oenighet om. I så fall får man säga att de lyckades. Som det stora hålet i G20s kommuniké pekar Financial Times för sin del ut frånvaron av ett nytt och bindande åtagande om specifika verktyg för att få bort alla dåliga och riskabla tillgångar ("toxic assets") ur banksystemet.<br /><br />G20-mötets kraftlösa kommentar till de pågående WTO-förhandlingarna är en annan viktig sak som försvann i berusningen över Gordons Browns sifferexercis. Doha-rundan inleddes 2001 och skulle vara klar i januari 2005. Gång på gång har den havererat och på det ena toppmötet efter det andra har ledarna för världens mäktigaste nationer sagt att nu ska man sätta fart på Doha-rundan. Och efter varje toppmöte har WTO-direktören Pascal Lamy försökt se glad ut och kavlat upp ärmarna - varefter WTO kört fast i nya dödlägen. När G20 möttes i Washington i november sa man att ett ramavtal för WTO-förhandlingarna skulle vara klart före årsskiftet. Ingenting hände då heller. G20 i London satte inte ens ut ett nytt slutdatum för Doharundan. Financial Times intervjuar den svenske nyliberalen <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://www.ecipe.org/people/fredrik-erixon">Fredrik Erixon</a> som säger att "Om de inte hade nämnt Doha i kommunikén hade de medgett att rundan är död, så de har en tyst överenskommelse om att göra ett åtagande som inte förpliktigar till något." Det låter trovärdigt.<br /><br />Granskningen i Financial Times av Gordon Browns miljardbubbla är tankeväckande. Jag kan tänka mig att vi kommer till flera intressanta nyanseringar av mediernas förenklingar om vi synar andra frågor som nämnt<span style="font-size:100%;">s i rapporterna från London. I mina öron låter det till exempel väldigt slarvigt att säga att G20-mötet beslutat att "stänga skatteparadisen" (SVT Aktuellt) eller att man ska införa ”nya regler för löner och bonusar på en global nivå" (TT). Och vad kommer löftet att se över och reglera Hedgefonderna att innebära i praktiken?<br /><br />Sådana frågor skulle vi kunna få svar på i svenska medier om redaktionerna började granska kommunikéerna från världens mäktigaste ledare åtminstone hälften så ambitiöst som de kollar Susanna Kallurs stressfakturer eller Charlotte Perellis känslor för Melodifestivalen.<br /><br /><br /></span><span style="font-size:100%;"><span style=";font-family:";font-size:11;" ></span></span>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-14526373062275413222009-04-03T10:21:00.013+02:002009-04-03T11:49:54.123+02:00G20 i London: Vad var det som hände?Dessbättre har ingen journalist bett mig säga något vettigt om G20-mötet. Det var på vippen igår, när <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=1680055&BroadcastDate=&IsBlock=">Studio Ett</a> i Sveriges radio sökte mig. Men vi fick kontakt först när det var sent. I stället fick Björn Henriksson, som bor i London och liksom jag "försökte demonstrera" i onsdags, den otacksamma uppgiften. Han befinner sig troligen i ungefär samma tankevärld som jag men en avgrund skilde honom från de andra i programmen. Till exempel sekreteraren i regeringens globaliseringsråd, Pontus Braunerhjelm. Denne såg inga som helst problem med "globaliseringen" och menade att miljön, som var Björn Henrikssons hjärtefråga, bara mådde bra av tillväxt (med en liten reservation för koldioxidutsläppen). G20 hade bara en eftermiddag på sig, sa radions ekonomikommentator Christer Hillbom. "Klimatet ska det ju bli ett särskilt möte om i Köpenhamn i december."<br /><br />George Monbiot väntar däremot inte till december. Denne oerhört seriöse klimatdebattör med eget utrymme i Guardian friskade på med <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/environment/georgemonbiot/2009/apr/02/1">en saftig satir</a> över G20:s kommuniké.<br /><blockquote>"Vi, ledarna av G20, kommer att använda varenda cent som vi inte äger för att rädda bolagens kapitalism från dess motsägelser och få tillbaka världsekonomin på den icke uthålliga tillväxtens väg. Vi har redan använt biljoner av dollar för att gå i borgen för bankerna så att de kan återvända till sina funktioner att skinna de fattiga och förstöra jordens levande system. Nu ska vi sätta fart på 1.1 biljon dollar till. Som en sedelärande bestraffning för sin långa meritlista över skapade kriser ska vi ge IMF och Världsbanken ännu mera pengar. De här aktionerna är den största mobilisering av resurser för att stödja finansflödena i modern tid.<br /><br />Men oj - det glömde vi nästan. Vi måste ha med något om miljön. Vi har inga direkta planer ännu, men vi ska fundera ut något på vägen."</blockquote>De stora medierna tycks huvudsakligen vara sysselsatta med att vilja veta vad världens mäktiga tyckte om sin egen prestation. Svaret är, ungefär som i Povel Ramels skrytvals: "<a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4807387.ab">Det här är det bästa vi någonsin gjort</a>, det är djävligt, djävligt bra."<br /><br />Gordon Brown sa efter mötet att nu är Washington Concensus över. Det stod inte i <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.londonsummit.gov.uk/resources/en/news/15766232/communique-020409">kommunikén</a>, det är naturligtvis inte särskilt sant och det var förstås mest tänkt som ett inlägg i den brittiska inrikespolitiken. Jag tänker på vad Benedict Southworth, ledare för World Development Movement, sa om G20-ledarna när vi åkte hem från ett möte om EUs skandalösa handelspolitik i Cambridge i onsdags. "Dom har inte en susning om vad dom ska göra. Dom är helt enkelt rädda." I så fall döljer dom sin rädsla bra - en gammal otrevlig manlig specialitet.<br /><br />Benedict var en av de handplockade personer som skulle blogga inifrån G20-mötet igår. Allting var ordnat när beskedet kom från Downing Street 10 om att <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.wdm.org.uk/news/no10bansWDM01042009.htm">hans tillstånd var indraget</a>. Samma sak <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2009/apr/02/g20-international-aid-and-development">drabbade John Hilary</a>, ledaren för War on Want, en annan av de organisationer som tillsammans med bl a Attac ingår i nätverket S2B - Seattle to Brussels. Det är svårt att inte ställa sig frågan varför förbuden drabbat just dessa organisationer, som tillhör de tuffaste kritikerna av den brittiska regeringens politik.<br /><br />En som däremot fick blogga var Richard Murphy från TJN och han var riktigt nöjd. Jag säger det utan ironi. Tax Justice Network, där han är aktiv, har all min respekt och jag använder deras kunskaper så ofta jag hinner. Skatteparadisen är ju den fråga där vi globaliseringskritiker har störst anledning att känna en viss tillfredsställelse. Frågan har, som <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://taxjustice.blogspot.com/2009/04/g20-what-we-got.html">Murphy skriver</a>,<span style="font-size:100%;"> </span><span style="font-size:100%;">"varit död i åtta år. Det är den inte längre."</span> Attacs svenska sammandrag av Murphys blogg <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://attac.se/blogg/3543/richard-murpy-om-g20-men-detta-aer-en-historisk-dag-tvivla-inte-pa-det">finns här</a>.<br /><br />Nu ska jag åka tåg i över ett dygn. Det passar mig utmärkt. Då blir det reflexion och rekreation. Men inte resignation. Det verkar som om mina Attac-vänner i Sverige också känner i uppiggade av veckans händelser i London trots alla mörka perspektiv. Jag har redan blivit uppvaktad av Gith i Norrköping och Johan i Stockholm som har Attac-möten på gång. Det ser jag framemot.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-20344634502217666512009-04-01T21:59:00.021+02:002009-04-02T23:25:56.105+02:00London bakom rubrikerna<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDcMOkBY_Yex9TnLo9ufT-4DvbNlccW_MQ0xK5v27HywRi_dA1r8Mxr5pzlWWJk7q6hyphenhyphenXyz5bDqc50zzr-MHR3Tpqe5VO2O3SDitnVpTW6P_4ui7nnRvmldw-y-xio2G7hxuU8uutB12gn/s1600-h/weillington+2.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 141px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDcMOkBY_Yex9TnLo9ufT-4DvbNlccW_MQ0xK5v27HywRi_dA1r8Mxr5pzlWWJk7q6hyphenhyphenXyz5bDqc50zzr-MHR3Tpqe5VO2O3SDitnVpTW6P_4ui7nnRvmldw-y-xio2G7hxuU8uutB12gn/s400/weillington+2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319872635627209842" border="0" /></a><span style="font-size:100%;"><span style="font-weight: bold;">Framför Bank of England</span></span> finns en refug som är som en liten halvö. Där sitter Wellington staty på sin häst och dit leder minst åtta gator i ett stjärnliknande mönster. Jag går över en av gatorna och strax står jag bredvid bakbenen på Wellingtons häst. Intill mig utför en liten dansgrupp ett sensuellt buddistinspirerat dansnummer nonstop och en gammal man står och spelar fiol. Här är vanligt folk och journalister och en hel del plakatbärande enmansdemonstrationer. Några av de senare har svarta kostymer och kallar sig antiprotestanter och är där för att försvara den fria marknaden. "Den har ju varit alldeles för mycket reglerad, det är därför vi har den här krisen." De tycker att de som demonstrerar på gatorna leder marschen mot fascismen. Jag frågar om de är rädda för att sticka ut som kapitalismkramare. "Nej, varför det? Vi har ju yttrandefrihet, och det har de där anarkisterna också." En man står bredvid mig och säger att de där svartklädda nyliberalerna har fått allt om bakfoten. Jag håller med och tillägger att atmosfären här är väldigt vänlig. Javisst, svarar han. "Det är den alltid. Det brukar bli någon incident, en del vill alltid skapa sådana bilder för medierna. Men på det hela taget brukar det vara lugnt och trevligt." Det finns en hel del poliser också, med gula västar. De verkar också lugna och trevliga.<br /><br />Solen skiner på oss. Klockan är elva och i örat hör jag BBC London meddela att apokalypsens fyra ryttare är beredda att ge sig av med sina följen från sina olika utgångspunkter. Det är de som anför denna G20 Meltdown, ett slags politisk installation med bibliska förtecken. "Jesus drev månglarna ut ur templet, hjälp oss att göra det samma", står det på flygbladet jag fick på demonstrationen förra lördagen. Snart kommer den första ryttaren, det är den röda som rider mot kriget, i täten för ett demonstrationståg. Folk jublar. De andra ryttarna anländer undan för undan med sina respektive demonstrationståg. Nu är det massor av folk här och medryckande musik ljuder från centralbankens trappa. Ett mycket litet svart block försöker göra en rush men lugnas ner av poliserna. Då och då stiger ett vrål ur massan när något händer. På radion hör jag senare att ett fönster på Bank of Scotland har krossats. Där fick medierna sin bild, tänker jag. Förbannade idiotiska fönsterkrossare!<br /><br /><span style="font-size:100%;"> <span style="font-weight: bold;">Framemot halv ett</span></span> börjar det bli ganska lugnt. Jag tänker gå bort till Bishopsgate, en stor gata mitt i centrun, där klimataktivisterna har aviserat att de ska "reclaim the street" och bygga upp en Climate Camp. Gåtfulla instruktioner har lämnats på internet. Folk uppmanas ta med tält och gärna öva i förväg och ta tid på det de ska göra. Exakt 12.30 ska man göra "swoopen".<br /><br />Det är då jag förstår vad de vänliga poliserna har gjort. De har hälsat alla välkomna till platsen framför banken. Fri lejd! Varsågod och sätt dig på Wellingtons häst om du önskar. Känn dig som hemma. <span style="font-style: italic;">Ty härifrån tänker vi inte släppa ut dig!</span> Jag är en av de första som upptäcker att varenda tillfartsväg är blockerad av poliskedjor. Till en början pekar poliserna på en gata i riktning mot en annan gata. "Där kommer du ut." Men det är inte sant. Det finns ingen väg ut. Vi är effektivt inringade.<br /><br />Det utbryter diskussioner med poliserna om rättsläget. "Det här är ett frihetsberövande i strid med allmän lag." Professor Chris Knight, som anses som hjärnan bakom G20 Meltodown och avskedats från sitt universitet tidigare i veckan, står plötsligt bredvid mig och vädjar till poliserna om att få komma ut. Han ser skrämmande ut som en Halloween-gestalt med målat ansikte och svart slängkappa, massor av sorgflor och hög hatt. Han kräver att få tala med en ansvarig och arbetar sig tre-fyra steg uppåt i hierarkin. Men ingenting hjälper. Han får nobben. En läkare med cykel visar legitimation och släpps däremot igenom. Knight blir förbannad och ropar att han för fan också är doktor, professor till och med! Men inte heller det hjälper.<br /><br />Ett par timmar går. Det tipsas om att polisen på en av gatorna kommer att släppa ut oss en efter en. Jag går dit. Det är stor trängsel och en del ilskna utfall mot polisen stöttas av applåder. Men också av och till litet småprat och humoristiska inlägg. Mitt eget absolut största och växande problem är att jag behöver en toalett. Jag försöker avancera fram mot poliskedjan, kommer till sist längst fram. Men det är inte sant att dom släpper ut någon. Många försöker men alla får nej. Jag petar försynt på en av poliserna och pekar på området bakom honom.<br /><br />- Har ni någon toalett där?<br /><br />- Nej.<br /><br />- Vad gör jag då?<br /><br />- Gå tillbaka en bit och pissa längs väggen där borta.<br /><br />- I Sverige är det ett brott.<br /><br />- Det är det här också. Men där borta finns ingen polis.<br /><br />En timme går. Jag är på väg att följa polisens råd när en av gatorna plötsligt öppnas och jag kan lösa mitt problem på Cannon streets tunnelbanestation. Då är klockan halv fem.<br /><span style="font-size:100%;"><br /></span><span style="font-size:100%;"><span style="font-weight: bold;">Polisfällan gjorde att jag missade</span></span> den stora demonstrationen från amerikanska ambassaden som Stop the War-koalitionen anordnade. I stället går jag nu till Bishopgate för att se hur det har gått för klimataktivisterna. I en rondell på väg dit möter jag återigen professor Knight som återförenats med apokalypsens fyra ryttare och en mindre grupp av anhängare. De travar lugnt på mitt i körbanan och folk på trottoarerna rycker fram sina kameror. Sedan möter mig en stor och hjärtevärmande överraskning: Klimataktivisterna har lyckats erövra flera hundra meter av den stora Bishopgate. Det sjuder av Peace, Love and Understanding i luften - plus motstånd mot Fossil Fools och Klimatorättvisor som drabbar dem mest som har minst skuld. På flera ställen sitter folk i ring på gatan och håller seminarier om den globala uppvärmningen och hur den ska hejdas.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitRFfw6vFyeJ2U8ioq52o-64j7PZ8q96fll9RDwrng3KKhl3gtUSUOhwrqeWrwsQ_KiEFp48mqd0_YY7FQnZvSxhsErIW4748uyGg2d08pPMS_EpzHZZZwRzrtm3x0OODNAL-iSMSaWKP_/s1600-h/climatecamp.jpg2.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 400px; height: 225px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEitRFfw6vFyeJ2U8ioq52o-64j7PZ8q96fll9RDwrng3KKhl3gtUSUOhwrqeWrwsQ_KiEFp48mqd0_YY7FQnZvSxhsErIW4748uyGg2d08pPMS_EpzHZZZwRzrtm3x0OODNAL-iSMSaWKP_/s400/climatecamp.jpg2.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319873404263951298" border="0" /></a>Men hur i all världen har de lyckats åstadkomma detta? En sak är deras minutiösa planering och geniala organisering men de har väl ändå inte kunnat flytta på poliserna? I ena ändan av Campingen ser jag några unga människor som bär västar som det står Legal Observer på. Jag talar med en av dem och han bekräftar att det råder en annan kultur här än bland de aktivister som organiserade G20 Meltdown vid Bank of England. Han talar om något som låter som den Göteborgsmodell som prövades och misslyckades under EUs toppmöte 2001, alltså ett slags uppgörelse mellan aktivister och polisen som bygger på ömsesidigt förtroende. Fast i det här fallet inofficiellt och off the record. Denne Legal Observer berättar att man bland annat har stöd av en del liberaldemokratiska parlamentsledamöter. Men han vet inte, och ingen annan i campingen vet, hur länge poliserna tänker nöja sig med att stå vid sina fordon och titta på. Kanske har de skridit till verket medan jag skriver detta.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">När jag stod vid Wellingtons häst</span> kom en ung man och delade ut inbjudningar till Alternative Summit vid University of East London. Igår <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://larsingemar.blogspot.com/2009/03/universitetet-stangs-alternativa.html">bloggade jag</a> om att universitetsledningen beslutat stänga hela universitetet för att förhindra arrangemanget. Men lärare och elever svarade att de i alla fall skulle genomföra det som planerats.<br /><br />Alltså satt jag vid sextiden på pendeln österut från London. På vägen upp till Dockland Campus stod en polisbil och några poliser i gula västar strövade omkring och såg vilsna ut. Framme vid själva universitetsbyggnaden stod en folksamling som leddes av gissa vem? Naturligtvis professor Knight, fortfarande i full mundering men nu hade han lämnat de apokalyptiska ryttarna bakom sig. När jag kom fram fick den anarkistiske professorn telefon. När han knäppt av sa han: Nu ska vi gå och ge Tony Benn ett varmt välkomnande!<br /><br />Tony Benn är <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://en.wikipedia.org/wiki/Tony_Benn">en legend</a> inom den brittiska vänstern, tidigare minister och parlamentsledamot i många år.Nu är han 84 år gammal och kommer varmt leende emot oss. Några minuter senare, när någon fått fram en batteridriven megafon, inleder han denna Alternative Summit som alltså krympt till ett utomhusmöte med en skara entusiaster som slår sig ner på gården. Det är en fin kväll och alla är knäpp tysta när Benn inleder med att fråga "vad är det för ett universitetet som stänger sina dörrar för att förhindra en diskussion om krisens orsakar vid en historisk tidpunkt som denna?" Sedan följer en kort appell där han förklarar varför det är så viktigt att tänka och diskutera och att inte misstro sin egen förmåga och han talar med en sådan auktoritet att säkert ingen av oss kunde undgå att känna sig betydelsefull. Sedan följde en rad talare - akademiker, aktivister och artister. Efter ett par timmar började jag frysa och drog mig tillbaka mot pendeltåget. Poliserna hade ledsnat och åkt hem.<br /><br />------<br /><br />Några länkar till mediebevakningen:<br /><br /><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/environment/georgemonbiot/2009/apr/01/g20-policing-climate-protest-riot">George Monbiot i Guardian</a>: G20 protests: Riot police, or rioting police?<br /><br /><a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/demonstrant-dog-under-g20-protest-1.835710">DN</a>: Demonstrant dog under G20-protest<br /><br /><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4797036.ab">Aftonbladet</a>: En död i Londons ursinniga upplopp<br /><br /><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4797991.ab">Aftonbladet</a>: Glassplittret ligger som ett budskap<br /><br /><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_2683949.svd">Svenska Dagbladet</a>: Demonstrant dog under G20-möte<br /><br /><a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2740245">Ekot Sveriges Radio</a>: Stora frågor och starka känslor i London<br /><br /><span style="font-weight: bold;"></span>Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-72496570978284400392009-03-31T20:14:00.021+02:002009-03-31T22:14:42.207+02:00Universitetet stängs. Alternativa toppmötet hemlöst.<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtMRSYcc4gp3Z_3dsXLEh286YiI4zqcW_-WNh7eKh6qxXX-MUj_uvQt77kIWdQakLd6IExwp9QrAPp6idZEVd1ytoCsQNEfLaUJp4tAXAFaSkQGwXwACqX4K6eomEJ8st20c17phrdLuEV/s1600-h/altsum.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 318px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtMRSYcc4gp3Z_3dsXLEh286YiI4zqcW_-WNh7eKh6qxXX-MUj_uvQt77kIWdQakLd6IExwp9QrAPp6idZEVd1ytoCsQNEfLaUJp4tAXAFaSkQGwXwACqX4K6eomEJ8st20c17phrdLuEV/s320/altsum.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319424273823325682" border="0" /></a>Jag hade tänkt mig en lugn kväll. Inte blogga, gå till Tavernan längre ner på gatan och och efter en god middag lägga mig tidigt. Så blev det inte.<br /><br />Morgondagen är späckad med arrangemang i det kritiska civilsamhälle där jag känner mig hemma. Höjdpunkten skulle bli Alternative Summit på University of East London. Bland talarna finns en gammal labourminister (Tony Benn), en tidigare borgmästare i London (Ken Livingstone) och en av mina politiska favoritförfattare (Tariq Ali). Plus en radda professorer, konstnärer och ett par parlamentsledamöter. Syftet är att under fem timmar tända en diskussion om global rättvisa - diskussioner som är osannolika på själva G20-mötet. Arrangemanget stöttas av The University and College Union, landets största fackförening för universitetspersonal och dess generalsekreterare skall inledningstala.<br /><br />Men när jag kollar programmet för att planera min laddade morgondag ser jag att något har hänt. Ledningen stänger universitet. <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.guardian.co.uk/education/2009/mar/31/g20-university-shuts">Guardian</a> har skrivit en ganska flat artikel om saken men på det alternativa toppmötets <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.altg20.org.uk/">hemsida</a> finns hela programmet kvar - fast nu placerat under ett militant budskap. Där säger man att "arrangörer och talare är överens om att arrangemanget ska genomföras som planerat" och allmänheten uppmanas att förena sig med akademiker, fackliga företrädare och talare "in the occupation of the university" för att den fria diskussionen ska bli av som det var tänkt. "Trots att New Labour gjort vad dom kunnat för att ge företagen kontroll över vårt utbildningssystem är University of East London liksom många andra universitet runt om i landet stolt över sin intellektuella självständighet och yttrandefrihet. Sedan trappas ordvalet upp ytterligare och texten avslutas med "We are the people. We are the power." På Internet ligger också <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.petitiononline.com/mod_perl/signed.cgi?openUEL">en protestlista</a> som just nu har 2189 undertecknare. Det har blivit 100 nya namn sedan jag började skriva det här<br /><br />Ledningen motiverar stängningen av universitet med säkerhetsskäl (det ligger inte långt från Excel Center där G20-ledarna möts) och att det som från början var tänkt som en akademisk övning ändrat karaktär i och med att man bjudit in aktivister från olika aktioner kring och mot G20. Det handlar förstås om G20 Meltdown där en professor från universitet deltagit och uttryckt sig hotfullt i medierna varrefter han <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.timesonline.co.uk/tol/news/politics/G20/article5982908.ece">fått sparken</a>.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4BWzdiKmjluk8zthpwUWDc5C0sYbej3EbnzKo5PXB7_owx9uSh-qORoy92VagVuhECGoO5D08DiiRkOaP461m8l7aWwqO-k8GdhL9JcrU0V41KyL6nXQg7SkSOPoma4tfNOmYL2OmwDN-/s1600-h/meltdown.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 225px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4BWzdiKmjluk8zthpwUWDc5C0sYbej3EbnzKo5PXB7_owx9uSh-qORoy92VagVuhECGoO5D08DiiRkOaP461m8l7aWwqO-k8GdhL9JcrU0V41KyL6nXQg7SkSOPoma4tfNOmYL2OmwDN-/s320/meltdown.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319432557688626930" border="0" /></a>Det handlar säkert också om klimataktivisterna som planerar att hastigt och lustigt göra om innerstaden till en Climate Camp.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif2xcX1bn0f-gYN_OwmV5fGaIp2KJYd-32LkIYAxAqLywO9QBmuYPzbcCYcu4Badg6upUq4dvilHsZeZOY1NtEHos5BhM0QZiK1_oyC5uAmZpSgsTEBlzNrTP0N8_wlX6FFoBnWn-PlrGg/s1600-h/climatecamp.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 320px; height: 226px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif2xcX1bn0f-gYN_OwmV5fGaIp2KJYd-32LkIYAxAqLywO9QBmuYPzbcCYcu4Badg6upUq4dvilHsZeZOY1NtEHos5BhM0QZiK1_oyC5uAmZpSgsTEBlzNrTP0N8_wlX6FFoBnWn-PlrGg/s320/climatecamp.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319432865354323394" border="0" /></a>Och möjligen är man också oroad för antikrigsdemonstrationerna som anordnas både under onsdagen och torsdagen.<br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgc2Lc5Wd27Vj6tYENgEkMRUMpn7EghdL5-RWljjAT9GElh_Qk3YsFR_9lkPGTM9VD43XGur2E4ipWUByfTro6m-BvktKZ4wxY7Ae-2yc6_ZglzMphdcOqSX9QLt6JZQe7T-clmhKnZYGgo/s1600-h/stopwar.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 226px; height: 320px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgc2Lc5Wd27Vj6tYENgEkMRUMpn7EghdL5-RWljjAT9GElh_Qk3YsFR_9lkPGTM9VD43XGur2E4ipWUByfTro6m-BvktKZ4wxY7Ae-2yc6_ZglzMphdcOqSX9QLt6JZQe7T-clmhKnZYGgo/s320/stopwar.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5319432969769352210" border="0" /></a>Idag har jag annars varit massmedial och förekommit radion både <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1674466">en</a> och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.sr.se/cgi-bin/vast/program/index.asp?ProgramID=2105">två</a> gånger, fått min rapport från i lördags publicerad i <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dalademokraten.se/Templates/pages/news.aspx?id=63321&epslanguage=sv">Dala-Demokraten</a> och till sist också intervjuats av Sydsvenskan. Och hela tiden har jag sagt att jag är säker på att allt tal om att <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/bevakningen-av-g20-motet-kostar-120-miljoner-1.833905">det ligger fruktan i luften</a> för att demonstrationerna ska urarta är spekulationer utan grund.<br /><br />Hoppas jag får rätt. Och nu går jag i alla fall till grekerna i Tavernan längre ner på gatan.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3066795633621927799.post-2897429804994327532009-03-30T10:15:00.016+02:002009-03-30T12:16:49.698+02:00G20: Utkastet till slutdokument spridsAlla förstår att statscheferna på sina toppmöten inte sitter och plitar på vad de ska säga. Tvärtom är det mesta nedskrivet i förväg. Det var alltså ingen överraskning att ett <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://docs.google.com/Doc?docid=dg47w39f_57d92z8nf8&hl=en">utkast till slutkommunikén</a> från torsdagens möte här i London redan vid midnatt ramlade in i min e-postlåda.<br /><br />Financial Times hade haft tillgång till det redan igår kväll. Det är intressant att se hur kommunikéns formuleringar sedan förändras och förvanskas när de vandrar ut och in mellan tidningsredaktionerna (<span style="font-style: italic;">de riktiga medierna</span>, som en mossig Jan Guillou kallade dem i TV-programmet Babel för en tid sedan). I kommunikén står det att "vårt mål är att (åtgärderna) ska göra det möjligt för den globala ekonomin att expandera med (x) mot slutet av 2010". Financial Times återger detta korrekt och tar med x-et som är tänkt att bli en siffra på torsdag. Men när TT-Tidningarnas Telegrambyrå förmedlar detta till svenska medier har målsättningen blivit en tro....<br /><div class="article_preamble"> <blockquote>Ledarna i G20 - gruppen för världens största ekonomier - tror att världsekonomin vänder uppåt igen till slutet av 2010. Det framgår av ett utkast till slutdokument från Londonmötet som Financial Times tagit del av.<br /></blockquote></div> ... för att sedan, när det blir dags för rubriksättning i till exempel <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://norran.se/incoming/article267862.ece">Norra Västerbotten</a> och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.dn.se/nyheter/varlden/g20-i-slutet-av-2010-vander-det-1.833132">Dagens Nyheter</a> och <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www2.unt.se/article/1,1826,MC=3-AV_ID=887392,00.html?from=latestnav">Upsala nya tidning</a> förvandlas till ett faktum:<br /><blockquote>G20: I slutet av 2010 vänder det</blockquote>Jag hinner för övrigt knappt börja läsa i detta utkast till slutkommuniké förrän ordet <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?id=dg47w39f_56f9g72bf6&hl=en">kremlologi</a> dyker upp i min hjärna. Det betecknar ju, med Wikipedias ord, konsten att utifrån ett mycket tunt underlag gissa sig till vad som rör sig i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning. Det är inte mycket lättare att tränga igenom de ordmassor som skickas ut från G20-gänget och behovet av ett slags finanskrisens kremlologer är påtagligt. Därför är till exempel Kenneth Hermele en viktig person. Om ett par timmar presenterar han och Forum Syd en rykande aktuell skrift, <span style="font-style: italic;">G20:s blinda fläck - hur drabbar krisen de fattiga och klimatet? </span>i Kulturhuset i Stockholm.<br /><br />När jag läser hans text påminns jag om att Hermele är en bra och besvärlig pedagog - besvärlig på det viset att han stör varje lyssnare och läsare som är ute efter enkla lösningar och tre paroller att sätta på kylskåpsdörren. Ingenting blir egentligen lättare av att lyssna på honom. Men om man verkligen vill förstå det som pågår får man energi av honom.<br /><br />Men denna energi, som man behöver för att sortera i allt som sägs inför G20, är ju trots allt begränsad, och de flesta medborgare lägger tyvärr sin energi på annat. När jag passade TVn i hotellets foajé efter frukosten var den stora nyheten hos Sky News att inrikesminister <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/7970731.stm">Jaqui Smiths make</a> använt skattemedel för att se pornografiska filmer i deras hem. Det stod till och med "Jackie Smith överskuggar de politiska ledarnas G20-möte" i texten nedtill i rutan. Hon verkar sitta löst. Det smakar mera Toblerone än AMF-fonder.<br /><br />Men jag lämnar den brittiske inrikesministerns åt sitt öde. Det gäller som sagt att hushålla med energin. Strax går jag på en vederkvickande promenad i Kensington Gardens. Men jag packar förstås ner några dokument i väskan - förutom Hermeles skrift och utkastet till G20s slutdokument blir det<br /><span style="font-size:100%;"></span><ul><li><span style="font-size:100%;">Attac Europas kommuniké från i höstas, <span style="font-style: italic;">Nu är det dags - Låt oss stänga det finansiella kasinot,</span></span>i Attac-medlemmen Åsa Wohlins svenska version i punktform. <a style="font-weight: bold; color: rgb(102, 0, 0);" href="http://docs.google.com/Edit?id=dg47w39f_58cksmgz8q">Här!</a><br /></li></ul><span style="font-size:100%;"></span><ul><li><span style="font-size:100%;"><a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.un.org/ga/president/63/letters/recommendationExperts200309.pdf">Rapporten </a>från FNs egen kriskommission, tillsatt av Generalförsamlingen (vem har hört talas om den? - tydligen ingen ekonomijournalist....) plus ordföranden <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://www.truthout.org/032809Y">Joseph Stiglitz eget inlägg</a></span><span style="font-size:100%;"> om rapporten.</span></li></ul>Dagsformen får avgöra hur mycket jag får lust att läsa och smälta. Kanske blir det inte så mycket. Jag har tänkt ta tåget till Cambridge också, för att lyssna på Mary Lou Malig från Focus on the Global South. Hon var en av de vassaste talarna i Hyde park i lördags - texten finns <a style="color: rgb(102, 0, 0); font-weight: bold;" href="http://docs.google.com/Doc?docid=dg47w39f_59f98468cs&hl=en">här!</a> I kväll talar hon på ett offentligt möte som ordnas av <a style="color: rgb(102, 0, 0);" href="http://www.wdm.org.uk/">World Development Movement</a>.Lasse Karlssonhttp://www.blogger.com/profile/17931924083974103094noreply@blogger.com1