Det våras för klimatindustriella komplexet

Bild från Polyp

På initiativ av danska regeringen samlas idag ledare från världens storföretag, anförda av mäktiga lobbyorganisationer och insvepta i FN-flaggan. Det hela kallas World Business Summit on Climate Change och ska på tisdag utmynna i Copenhagen Call, ett slags bolagens önskelista som av danska regeringen utlovats en gräddfil till förhandlarna vid FNs klimatmöte i Köpenhamn i december.

Vi tar det från början.

Vid ett möte i oktober 2007 lade den danska regeringen fram idén om en global konferens med företagsvärlden i syfte att "anta en klimatdeklaration riktad till regeringscheferna". En sådan deklaration, menade regeringen, kunde bl a innehålla en uppmaning till "en ambitiös överenskommelse om klimatet" och ett uttalande från företagsledarna "om aktivt stöd och egenansvar" från företagarvärlden. För att ett sådant ställningstagande skulle få effekt var det nödvändigt "att skapa ett brett stöd från inflytelserika globala företagsledare och bolag".

Statsminister Anders Fogh Rasmussen, flera andra ministrar och många ambassadörer och tjänstemän lade ner sin själ i projektet och fick till exempel FNs generalsekreterare Ban Ki-moon att ställa upp och ge världsorganisationens legitimitet åt denna bolagens sammankomst. Rent formellt sköttes det hela av Copenhagen Climate Council som stöttades av danska storföretag och samarbetade med tankesmedjan Mandag Morgen och som gång på gång betonade att de arbetade på danska regeringens uppdrag. Man var mycket framgångsrik i arbetet med att få följande globala organisationer att förena sig med danskarna i en koalition som ställde sig bakom World Business Summit on Climate Change:

• UN Global Compact
• Combat Climate Change (bildat på initativ av bl a Vattenfall)
• World Economic Forum Climate Change Initiative
• World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) Dess VD är svensken Björn Stigson som bl a sagt: ”Idén att vi i de rika länderna frivilligt skulle minska vår förbrukning av energi och råvaror för att ge de fattiga på jorden större utrymme - den är naiv......Vi måste hålla oss till verkligheten. Vi kan inte plötsligt försöka stoppa utvecklingen och säga: Nu ska vi fördela resurserna rättvist på jorden.” Läs mer här.
  

Under dessa organisatoriska paraplyn hittar vi Shell, BP, Vattenfall, TOTAL, IATA (de internationella flyglinjernas sammanslutning), World Steel Association, SAS och Norska Hydro som alla säkert är intresserade av att pryda sin fasad med en grön profil. Ett annat slående exempel är Duke Energy, en av de viktigaste deltagarna från USA, som arbetar hårt för att få de amerikanska konsumenterna att tro att kol kan bli en ren teknologi.

Den danska regeringens kanske viktigaste lockbete för att få storföretagen till Köpenhamn är två slutna sammankomster, Prepcoms, mot slutet av World Business Summit. Det ena leds av den danske miljöministern, det andra av statsministern. Här förs en "strukturerad dialog" (som planlagts av tankesmedjan Mandag morgen) med deltagande av ett urval av företagsledare och regeringsrepresentanter från USA, Indien, Kina, Brasilien, Sydafrika och Mexiko. Betydelsefullt är säkert också att danska regeringen lovat att se till att slutdokumentet från företagsledarnas konferens ska tillställas chefsförhandlarna vid Köpenhamn-mötet i december. Statstjänstemän har varit involverade i arbetet med företagsledarnas slutdokument så att det får en sådan form att det blir användbart i FNs klimatförhandlingarna.

En vänlig tolkning av den danska regeringens initiativ är att den vill få den internationella företagarvärlden att medverka till en ambitiös överenskommelse om klimatet vid FN-mötet i december och bidra till att också de tveksamma nationerna ställer upp. Är detta trovärdigt?

Nej, säger två röster med helt skilda utgångspunkter.

• I sin rapport från Corporate European Observatory säger Kenneth Haar att den danska regeringen har öppnat dörrarna till FNs Köpenhamnmöte på ett sätt som bolagslobbyn inte vågat drömma om. Oavsett Danmarks avsikter finns det inget i regeringens upplägg som unerlättar en effektiv överenskommelse. Det som förenar lobbyisterna från företagarvärlden är att de inte är inriktade på snabb handling på kort sikt (vilket är nödvändigt), att de inte prioriterar förnyelsebar energi, att de litar till oprövad teknologi(t ex för rening och förvaring av kolavfall, en teknik som inte ens dess anhängare tror kan användas före år 2020) och att de tror på marknadslösningar (t ex den mycket ifrågasatta handeln med utsläppsrätter). Summa summarum enligt Kennet Haar: Det liknar en allvarlig politisk blunder att tro att företag som BP, Shell och Vattenfall ska övertyga motspänstiga regeringar om en "ambitiös" uppgörelse.

• Klimatskeptikern Björn Lomberg ogillar World Business Summit i Köpenhamn av en helt annan anledning. I en artikel i Wall Street Journal menar han att nu ställer företagsledarna in sig hos politiker och vetenskapsmän för att utföra ett gammalt välkänt trick: utnyttja lagar för att fylla sina egna fickor med pengar. Omotiverade regleringar omvandlar medborgarnas skatter till företagsvinster i "den gröna industrin" - han pekar bl a på att världens största tillverkare av vindkraftturbiner, danska Vestas, är medlem i Copenhagen Climate Council och att Al Gore, som hållit ett stort tal i Köpenhamn idag, har egna ekonomiska intressen i den gröna industrin. Det handlar om så kallad rent-seeking. Lomberg påminner om president Eisenhowers berömda varning för det militärindustriella komplexet och menar att det vi ser i Köpenhamn de här dagarna är det framväxande klimatindustriella komplexet i full verksamhet.

När jag nu lägger ut den här texten på min blogg har Al Gore nyss avslutat sitt tal för företagsledarna i Köpenhamn. Man kan läsa om det i internationella medier men ännu syns inga tecken på att svenska journalister intresserar sig för det som pågår.